|
| |
Smör ger lägre blodfetter än olivolja
2010 Februari > Söndag, Februari-28-2010
"Nu visar en ny studie vid Lunds universitet att smör ger en betydligt lägre blodfettshöjning efter en måltid jämfört med olivolja och en ny typ av raps- och linfröolja"
Det blir alltmer känt att påståendet om att "högt kolesterol" skulle vara en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom saknar grund och/eller är kraftigt överdriven. Margarintillverkare och läkemedelsföretag som tillverkar statiner påstår det motsatta, såklart.. :)
OM smör och mättade fetter skulle vara ohälsosamt för våra barn, så är det märkligt att vår modersmjölk består av just mättade fetter... Smöret är dessutom en av få fetter som tål höga temperaturer. Däremot, så behövs inte animaliska fettet så länge du kompletterar din kost med tex: kokosolja eftersom det är mätttat.
Jag är glad att jag äter RAW FOOD sedan 8 år tillbaka och då alltså slipper äta alla kemikalier som trycks i våra livsmedel. Kemiska margariner, miljögifter och upphettade, sönderproducerade, högpastöriserade och tillsatsrika livsmedel... Nja, inte om man vill bli pigg, frisk och stark... :)
Studien kan du läsa här: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=1315
|
|
 |
|
|
|
| |
Hjärtsjukdom och D-vitaminbrist
2010 Februari > Söndag, Februari-28-2010
D-vitaminbrist kan vara en intressant och viktig riskfaktor för vår tids ohälsa då en ny rapport visar på ett viktigt samband mellan hjärtsjukdom/diabetes/metabola syndromet och D-vitaminbrist. Levels of vitamin D and cardiometabolic disorders: Systematic review and metanalysis
Johanna Parkera, Omar Hashmia, David Duttonb, Angelique Mavrodarisa, Saverio Strangesa, Ngianga-Bakwin Kandalab, Aileen Clarkea and Oscar H. Francoa, 1, , a Health Sciences Research Institute, Warwick Medical School, University of Warwick, Coventry CV4 7AL, United Kingdom b Clinical Sciences Research Institute, Clifford Bridge Road, Coventry CV2 2DX, United Kingdom Received 8 December 2009; accepted 10 December 2009. Available online 23 December 2009.
Abstract Cardiometabolic disorders and vitamin D deficiency are becoming increasingly more prevalent across multiple populations. Different studies have suggested a potential association between abnormal vitamin D levels and multiple pathological conditions including cardiovascular diseases and diabetes.
We aimed to evaluate the association between vitamin D levels, using 25-hydroxy vitamin D (25OHD) as an indicator of vitamin D status, and the presence of cardiometabolic disorders including cardiovascular disease, diabetes and metabolic syndrome. We performed a systematic review of the current literature on vitamin D and cardiometabolic disorders using the PubMed and Web of Knowledge databases in September 2009. Studies in adults looking at the effect of vitamin D levels on outcomes relating to cardiometabolic disorders were selected. We performed a meta-analysis to assess the risk of developing cardiometabolic disorders comparing the highest and lowest groups of serum 25OHD.
From 6130 references we identified 28 studies that met our inclusion criteria, including 99,745 participants. There was moderate variation between the studies in their grouping of 25OHD levels, design and analytical approach. We found that the highest levels of serum 25OHD were associated with a 43% reduction in cardiometabolic disorders [OR 0.57, 95% (CI 0.48–0.68)]. Similar levels were observed, irrespective of the individual cardiometabolic outcome evaluated or study design. High levels of vitamin D among middle-age and elderly populations are associated with a substantial decrease in cardiovascular disease, type 2 diabetes and metabolic syndrome. If the relationship proves to be causal, interventions targeting vitamin D deficiency in adult populations could potentially slow the current epidemics of cardiometabolic disorders.
(Källa: Gunnar Lindgren)
|
|
 |
|
|
|
| |
Sjukdomsfrekvenser före och efter vaccinationer!
2010 Februari > Söndag, Februari-28-2010
|
|
 |
|
|
|
| |
RAW FOOD-kurs med Zarah Öberg från Detoxa.nu, Pontus Kristensson från Greenroom Sverige och Christer Barregren från Råkost.se
2010 Februari > Söndag, Februari-28-2010
Idag har vi RAW FOOD-kurs Norrköping och jag ska strax träffa mina kurskollegor, Pontus Kristensson och Christer Barregren...
Dagen kommer bjuda på kallsoppor, RAW FOOD-smoothies, mellanmål med mycket enzymer, hur du stärker dina organ med RAW FOOD och MYCKET MYCKET mera!
♥ ♥ ♥ Härlig söndag till er alla ♥ ♥ ♥
|
|
 |
|
|
|
| |
Äventyrspaddling, barn- och familjeyoga, vintersport för hela familjen och vattengymnastik!
2010 Februari > Lördag, Februari-27-2010
Nu har jag lagt ut ÄNNU fler träningsartiklar... så läs om barnyoga, paddling, vattengymnastik och vintersport på Pigga Barn: http://www.piggabarn.se/category.php?cid=47
|
|
 |
|
|
|
| |
Enkel, rolig och skonsam pulsträning och gymträning
2010 Februari > Lördag, Februari-27-2010
Nu har jag lagt ut två nya artiklar och tipslistor om pulsträning och gymträning... Följ länken för att läsa: http://www.piggabarn.se/category.php?cid=47
|
|
 |
|
|
|
| |
Näringskällor och överlevnad hos växter och djur under vintern!
2010 Februari > Lördag, Februari-27-2010
Våra djuren och växter är beroende av de skillnader som finns i vårt mikroklimat, dvs de områden där temperatur och luftfuktighet kan variera såsom tex på skogens öppna platser, i mellanrummet mellan snö och mark (främst i högt gräs) samt under buskar och granar.
Tex, så kan det skilja oerhört mycket mellan olika temperaturer, beroende på skydd, solåtkomst, skugga m.m. När temperaturen ligger på 30 grader i lågt gräs, så kan skuggan i skogen ge en temperatur på 15 grader medan det under blåbärsriset endast ligger på ett gradantal på 10.
De växter som klarar sig under vintern är de som kallas för fleråriga växter och de är på olika sätt anpassade till både kyla, blåst och regn medan de som är mindre tåliga lättare dör av kyl och vädervindar. Dock så framkallas det fröbildning från alla ettåriga växter, vilket sker för fortplantningens skull (dessa växter kallas för ettåriga växter). Fröna är långt mycket mer tåliga mot både kyla och värme, jämfört med själva växten, vilket också är en av anledningarna till att fettet i frön är mer hälsosam än flera andra former av fett. De påverkas sällan av värmen eller kylan i jämförelse med fett som lätt härsknar och bli dåligt.
Växter som klarar sig ännu bättre är de som tål tjäle i marken, såsom tex tussilagon. De växter som överlever vintern är anpassade på olika sätt och ett av dem kan även vara att tappa bladen för att minska på näringsbehovet och för att minska på det vatten som kan frysa. De växter som har ett vaxlager har vaxproppar som hindrar vattnets avdunstning, vilket gör att blad och barr inte behöver avlägsnas på grund av kylan. Dessa är först ut med sina vårblad eftersom de inte behöver skugga och har gott om näring och vatten kvar.
Våra kära djur överlever genom att lägga på sig mera fett, öka pälsens tjocklek, genom att flytta till varmare länder, sova sig genom vintermånaderna, gå i dvala eller genom att öka sin aktivitet. De som dör av kylan gör på samma sätt som de ettåriga växterna och läggar ägg för fortplantningens skull. Fåglarna kan få det mindre lätt på vintern om de inte kan burra upp sina fjäderdräkter, inte bara på grund av kylan utan för att många insekter dör under vintern. Grodor kan frysa ihjäloch går i dvala på ställen som är fria från frost, förutom de grodarter som kan lagra in socker och överleva på den energin.
De djur som sover sig genom vintern överlever för att deras hjärta slår långsammare, för att alla organ skall jobba mindre och de lever på det fett som de lagt på sig under hösten. De har dock inte lägre kroppstemperatur under vintern jämfört med de djur som går i dvala och minskar sin kroppstemperatur. Minskad kroppstemperatur minskar ämnesomsättningen och därmed även behovet av näring och energi. Många smådjur och insekter söker skydd under i det lilla hålrum mellan marken och snötäcket, vilket gör att de klarar vintern. Precis på markens yta är oftast temperaturen kring nollstrecket och det är nära till näringsrika rötter och mineralrik jord.
|
|
 |
|
|
|
| |
Vegetariskt protein med RAW FOOD-inspirerad broccoli-kallsoppa, hemmagjord GMO-fri proteindrink, proteinrika bönbollar eller en spirulina- och nötbar!
2010 Februari > Lördag, Februari-27-2010
Jag har precis skrivit en artikel om naturligt och vegetariskt protein som är perfekt om man tränar mycket, skadar sig lätt, är sjuk, äldre eller bara behöver komplettera sin kost med proteiner vid tex vegan- eller vegetarisk kost.
Eftersom jag älskar RAW FOOD så är broccolisoppa ett perfekt sätt för att fylla på vegeriskt protein eller genom en GMO- och sojafri hemmagjord proteindrink, proteinrika bönbollar, proteinpulver som är tillsatsfritt eller fett- och proteinboost med nötter och spirulina.
Läs mer på: www.kostkoll.se
|
|
 |
|
|
|
| |
Återställ tarmfloran med mjölksyrade grönsaker
2010 Februari > Onsdag, Februari-24-2010
Tarmfloran kan lätt hamna i obalans, särskilt om vi har sämre matsmältning som gör att maten kommer ner i tarmen innan den har hunnit brytas ner, om vi har candida i tarmen, äter bakteriedödande mediciner samt om vi äter mycket saker som irriterar tarmens slemhinna såsom vete och socker. Antibiotika har funktionen att döda BÅDE de bakterier som är bra och de som är mindre bra, vilket minskar chansen att själv kunna reglera den tarmflora som behövs till matspjälkningen.
Blindtarmen (som vi längre trott inte har någon funktion) återställer tarmfloran, genom att dra in goda bakterier och sedan stänga, när du tex tar en antibiotikakur. När du sedan slutar äta kuren, så öppnar den upp igen och släpper ut bakterierna. Detta gör att en borttagen blindtarm minskar chansen att du själv kan återställa tarmfloran. Det är då viktigt att komplettera kosten med probiotika och bra bakterier från tex sur yoghurt eller mjölksyrade grönsaker m.m.
Mjölksyrade grönsaker: 1 kg grovrivna morötter 1/2 kg grovriven kålrot 2 skivade gula lökar 4-5 hela vitlöksklyftor 2 msk gult senapsfrö 2 msk dillfrö 10-15 g havssalt per kg grönsaker (ev: 1-2 msk surkålsspad) 1 liten bit pepparrot
Blanda alla ingredienser och fyll i ett väl rengjort 2-liters konserveringsglas med gummiring och bygel (finns att köpa på IKEA eller som jäskrukor med vattenlås, som finns hos hälsokosten). Stampa hårt så att all luft pressas ut. Fyll på lite kokt, kallt vatten om det behövs. Lämna några centimeter i burken, stäng den och låt stå 2-3 dagar i rumstemperatur (ca: 20 grader), sedan 10 dagar i cirka 16-18 grader. Förvara sedan burken kallt, i 8 grader (kylskåpskallt) i 6-8 veckor.
|
|
 |
|
|
|
| |
RAW FOOD-boost och härliga RAW FOOD-recept med Pontus Kristensson från Greenroom Sverige, Zarah Öberg och Christer Barregren från Råkost.se
2010 Februari > Tisdag, Februari-23-2010
|
|
 |
|
|
|
| |
Minska högt blodtryck genom bevarande av kväveoxidkoncentrationen i dina njurar!
2010 Februari > Tisdag, Februari-23-2010
Forskare i Uppsala har kommit långt i utvecklingen av en ny behandling mot högt blodtryck. Metoden går ut på att bevara koncentrationen av kväveoxid i njurarna och därigenom hålla kroppens vätskevolym på lämpliga nivåer. Brist på kväveoxid i njurarna gör att kroppen samlar på sig mer vätska än nödvändigt, vilket ökar blodtrycket. Substansen är L-arginin, ett förstadium till kväveoxid, och säljs i dag som kosttillskott på marknaden. En målsättning för forskarna är att testa ämnets effekt i en regelrätt klinisk studie. Flera sådana studier krävs för att på sikt kunna utveckla ett läkemedel som förstärker halten av kväveoxid i njuren. Läs mer: http://www.hjart-lungfonden.se/sv/Sjukdomar/Riskfaktorer/Hogt-blodtryck/ Mer-lasning/Hogt-blodtryck-kan-sankas-genom-behandling-i-njurarna/
|
|
 |
|
|
|
| |
Sveriges bästa gröna bloggar!
2010 Februari > Tisdag, Februari-23-2010

Min lilla älsklingsblogg har blivit nominerad till tävlingen om Årets Bästa Gröna Blogg, så ni som vill, får gärna hjälpa till att rösta via denna länk: Rösta här!!!
|
|
 |
|
|
|
| |
Elektromagnetiskt strålat äpple!
2010 Februari > Fredag, Februari-19-2010
USH... vad otäckt det är med elektromagnetisk strålning....
I morse lade jag ett äpple här på bordet, till vänster om datorn OCH jag är medveten om att det kommer varm strålning på sidan, eftersom det ofta känns. Nu när jag skulle äta äpplet (som har legat där i 3 timmar), så har det tydligen legat precis i den varma strålningen och blivit alldeles varmt... nästintill kokt.
FY FARAO, säger jag bara... Snacka om att äpplet åkte raka vägen ner i sopkorgen... ! Jag är allvarligt oroad över all den strålning som omger oss! Vi kommer sannolikt att bli kokta till slut av all strålning, som i en mikrovågsung.
Titta bara på hur våra proteiner blir sammansmälta av mobilstrålningen, som numera är bevisat av flertalet forskningsstudier.
|
|
 |
|
|
|
| |
K-vitaminspruta efter förlossningen
2010 Februari > Torsdag, Februari-18-2010
K-vitaminet sprutas in i våra barn direkt efter förlossningen, ofta utan föräldrarnas vetskap, vilket faktiskt är olagligt eftersom det inte får genomföras hälsoingrepp utan föräldrarnas samtycke, detta enligt den svenska lagen.
Personalen bör enligt lagen ge er en allsidig information om sprutan, där de talar om att den innehåller konserveringsmedel, giftiga kemikalier och att det i flertalet studier har framkommit att K-vitaminsprutan ger en ökad risk för barnleukemi. Babyn kan dessutom få traumatiska problem på grund av den smärta som man utsätter den för så tidigt efter förlossningen. Enligt många så triggar K-vitaminsprutan igång allergier redan från start och den har förknippats med plötslig spädbarnsdöd. K-vitaminet infördes på 1970-talet för att barnets blod skulle koagulera MEN om barnen skulle ha förblödit utan vitaminet så skulle människosläktet ha dött ut för länge sedan, inte sant? K-vitamin behövs som sagt för att blodet ska ha förmåga att koagulera, dvs: levra sig och på så sätt så kan vitaminet få blödningar att upphöra.
K-vitamin bildas i tarmarna hos ett barn, så fort barnet börjar amma av mammans mjölk (eller får ersättning). Det tar cirka 3 dygn innan K-vitaminnivån är normal hos barnet, vilket visar att det är otroligt onödigt att ge en spruta för det.
OM man misstänker inre blödningar eller om någon skulle tappa barnet i golvet, då kan det ha en funktion MEN det som sällan lyfts fram är att det lika gärna kan hända något med barnet under förlossningen, då det inte har K-vitaminet alls. Intressant är också att K-vitamin bildas i tarmarna hos människan och främst finns rikligt runt analöppningen. Det är med andra ord helt naturligt att barnet får K-vitamin från mamman under förlossningen OM hon är inte för rentvättad. De naturliga bakterier som behövs under och efter en förlossning bör inte störas och mamman kan gärna undvika att duscha dygnet innan förlossningen.
Dessa bakterier är lika viktiga som de bakterier som överförs från mammans tarm och som bör vara av de goda varianterna för att barnet skall skapa sig en bra tarmflora (alternativt att det tillförs probiotika). Barnets första möte med bakterier och aktivering av immunförsvaret är under förlossningen.
Läs mera om K-vitaminet: http://www.vaccination.inoz.com/VitaminK.html
|
|
 |
|
|
|
| |
Smaklökarna och smaksinnet - sött, surt, salt, beskt och umami
2010 Februari > Torsdag, Februari-18-2010
Nu i kväll har jag haft en smakskola för alla här på masesgården, med mindfulnessövningar och lite kul information om smaklökar och våra smaksinnen. Smaklökarna utgör smaksinnets huvudorgan, upptäckter 1867 och vi har HELA 5000-10.000 av dem som vuxen och ännu flera som barn.
Med smaklökarna känner vi våra smaksinnen såsom sött, surt, salt, beskt och den metalliska smaken umami. En smaklöks lever i cirka 2 veckor innan den byts ut. Jag pratade mycket om att beskt är det som oftast är gröna, såsom gröna, alkaliska och basiska grönsaker medan sötma oftast är förknippat med röda, intensiva färger som är fyllda med antioxidanter (vitaminer och mineraler).
Både socker och salt fungerar som konserverande tillsatser och smakbärare i vår matlagning. Om du vill undvika dem, så kan de beska örterna (som oftast är gröna) passa som smakförstärkare samtidigt som de ger positiva hälsoeffekter. Surt har istället förmågan att vända i kroppen och fungera basiskt, som tex citron, som är surt utanför kroppen för att sedan fungera basiskt i kroppen.
Umami är den smak som i många fall lyfts fram som vårt femte smaksinne och påminner om den metalliska smaken som du får när du äter blodigt kött (... ush...). Smaken framkallas med smakförstärkaren natriumglutamat, vilket oftast förekommer i livsmedel som har lågt köttinnehåll. Tex: så kan en korv fyllas ut med potatismjöl och därmed tappa köttsmaken. Denna smak byts alltså ut mot natriumglutamat som framkallar den metalliska köttsmaken.
|
|
 |
|
|
|
|