Forskning om kolloidalt silver, kolloidalt silver´s inverkan på MRSA och övriga sjukdomsdiagnoser!

Då det de senaste åren förekommit en hel del förvrängda fakta kring det naturliga mineralet silver, ger denna sammanställning en mer nyanserad syn på kolloidalt silver, som funnits vid mänsklighetens sida under hela dess utveckling.

Med tanke på hur detta naturligt förekommande mineral numera presenteras från olika myndigheter och miljöorganisationer, så bör man innan man tar till sig myndighetsinformationen – verkligen fråga sig vad dessa instanser har för egenintressen i spridandet av denna information. Vi kommer visa att mycket av informationen skapats genom att läkemedelsintressen via bulvanorganisationer sponsrat miljöorganisationer att göra studier som saknar förankring i hur det förhåller sig i verkligheten. Notera att man inte direkt sponsrat dessa miljöorganisationer, utan man har lagt mycket energi och möda på att dölja var pengarna kommer från ursprungligen. Detta för att inte röja att det rör sig om läkemedelsintressen som sponsrat.


Vilket intresse skulle då ett läkemedelsföretag ha av att sponsra en miljöorganisation till att göra studier på ett naturligt förekommande mineral? Om nu detta i förlängningen inte skulle kunna användas för att förbjuda silver och som ren avskräckningspropaganda förstås! Intressant att notera är att under 1900-talets första årtionden så var läkemedelsindustrin den som mest drog nytta av silvers bakteriedödande egenskaper. Man räknar med att det då fanns ett 90-tal registrerade läkemedel som innehöll silver. Dessa mediciner var uppemot 300.000 ppm starka, byggde ofta på silvernitrat och förskrevs flitigt fram till 1940-talet, då penicillinet uppfanns och patenterades. Kolloidalt silver som uppfanns någon gång på 1880-talet användes flitigt fram till 1940-talet och silver användes i princip överallt där man ville få bukt med bakterier. Avsaknaden av patenterbarhet var största orsaken till att silver ratades till fördel för penicillinet.

Vi som jobbar med silver och som har lång och bred erfarenhet av silvrets ofarlighet,  efterlyser härmed en mer balanserad syn på silver än vad dagens myndigheter och miljöorganisationer har att komma med.

Kolloidalt silver – Naturligt mineral från naturen

Till att börja med så är silver ett naturligt förekommande  grundämne som kommer från naturen och utan tvekan klarar av att återgå till naturen. Naturen, djur och människor har sedan urminnes tider samexisterat med silver. Ställ detta i relation till de läkemedelsrester som numera utsöndras från både människor och djur och som inte vattenreningsverken klarar av att filtrera bort. Dessa läkemedelsrester går sedan rakt ut i naturen och påverkar växt- och djurlivet negativt. Det finns bland annat studier som visar att läkemedelsrester som släpps ut via reningsverken skapar tvåkönade fiskar med nedsatt fertilitet:

http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Juni-2003/Innehall/Notiser/Transgena
-trad-mojligheter-och-ekologiska-risker/


Det finns dessutom exempel på att läkemedelsindustrier ibland ogenerat släpper ut stora mängder gifter och läkemedelsrester direkt från produktionsanläggningar världen över:

http://www.redorbit.com/news/health/1628532/pharmaceutical_waste_found_in_
indias_streams/


Kolloidalt Silver – ett ogiftigt naturligt förekommande mineral

Rent silver är ett ogiftigt mineral som varken är cancerogent eller mutagent för däggdjursceller.  De som hävdar motsatsen klarar tyvärr inte av att skilja rent silver från de silversalter som framställs genom att man löser silver i salpetersyra. Slutresultatet blir då silvernitrat och det är en giftig, färgande och frätande produkt. Effekten kommer av naturlig förklaring från syrakomponenten.

Dartmouth Toxic Metals Research Program skriver följande om rent silver:

Unlike other metals such as lead and mercury, silver is not toxic to humans and is not known to cause cancer, reproductive or neurological damage, or other chronic adverse effects. Nor has normal day-to-day contact with solid silver coins, spoons or bowls been found to affect human health. This is because solid silver is almost completely biologically inert, and even if ingested, would pass through the human body without being absorbed into tissues.”

Trace amounts of silver are in the bodies of all humans and animals. We normally take in between 70 and 88 micrograms of silver a day, half of that amount from our diet. Humans have evolved with efficient methods of dealing with that intake, however. Over 99 percent is readily excreted from the body.”

Kroppen innehåller alltså ett effektivt utrensningssystem som ser till att vi inte samlar på oss för stora mängder silver.

Här kan du läsa allt detta: http://www.dartmouth.edu/~toxmetal/metals/questions/silver.html

Kolloidalt silver – Daily Mail skriver sammanfattning kring silver

Den engelska tidningen Daily Mail, gjorde i februari 2010 en bra och objektiv sammanfattning av silver och dess användningsområden inom framförallt området hälsa:

’Research has shown that silver is a powerful antimicrobial agent that is non-irritating and non-toxic,’ says Valerie Edwards Jones, professor of microbiology at Manchester Metropolitan University”

There has been a resurgence of medical interest in silver, according to Prof Edwards Jones, because it effectively kills antibiotic resistant bacteria such as MRSA.

’Research with the Heart of England NHS Foundation Trust has found that silver, incorporated in the surfaces of hospital equipment furniture, can reduce bacterial levels by 99 per cent,’ says Dr Richard Hastings, microbiologist for BioCote, a Wolverhampton company that makes silver-based medical products.

’This, in turn, cuts infection risk from superbugs such as MRSA, E. coli and salmonella.’


Silver is also emerging as an effective tool for the treatment of skin conditions, burns and wounds.

’Silver dressings are now widely used to aid wound healing. In the treatment of burns, where there is a high risk of irritation and infection, it has been very successful,’ says Prof Edwards Jones.

’Silver could also combat skin conditions such as eczema and psoriasis – topical cream containing one per cent silver can suppress the kind of inflammation found in these allergic skin conditions.’

And silver may also one day be used as an internal antibiotic-In a study at the University of Texas, silver particles killed 100 per cent of the HIV virus within three hours. It also killed the flu virus as well as the antibiotic resistant superbug, MRSA.


Läs hela artikeln här:

http://www.dailymail.co.uk/health/article-1254235/Shining-secret-makes-silver-precious-health.html

Att oinitierade forskare med tvivelaktiga agendor ska få förstöra för konsumenter och producenter utan att det finns vetenskapliga belägg för detta – måste anses vara mycket tveksamt. Silverjoner och silvernanopartiklar har och kommer alltid skapas runt omkring oss. Det görs det nämligen dagligen i naturen. Det centrala är att de tappar sin reaktiva förmåga och övergår till olika silverföreningar när de stöter på organiskt material, smuts och framförallt svavel. Sedan är de inget annat än ofarligt och ogiftigt naturligt silver som återgår till naturen – den plats silver en gång kom ifrån.

Silver har sedan antikens dagar använts för sina bakterie- och svampdödande egenskaper.

Silver finns i jorden vi brukar och i vattnet vi dricker. Även havsvatten innehåller silver och man vet att olika organismer ackumulerar olika mycket silver under sin livstid.

Silver Nanotechnology Working Group (SNWG) går till motattack

Arbetsgruppen Silver Nanotechnology Working Group har sammanfattat de felaktigheter i forskningen som använts för att påstå att silver skulle skapa oöverskådliga miljöproblem. Man konstaterar bland annat att man felaktigt använt extremt höga koncentrationer – som ligger långt från det man kan uppnå ute i naturen. Silverjoner har gång på gång konstaterats bli ofarliga genom interaktion med de vanliga ämnen silverjonerna träffar på på sin resa. Några av dessa ämnen är svavel, smuts och annat organiskt material. Till och med EPA:s egna forskare konstaterar att silverjoner neutraliseras en kort tid efter att de släppts ut i avloppet. Man efterlyser från arbetsgruppen tester som tar bättre hänsyn till hur det ser ut i verkligheten, istället för tester som gjort under optimerade förhållanden i ett laboratorium:


”…many of the calls for regulation of nanosilver cite in vitro (e.g. test tube) data obtained in idealized fluid conditions generally at extremely high dose concentrations  i.e. far away from real-life use conditions. This is particularly true for silver where under real environmental conditions silver has repeatedly been shown, including by EPA’s own scientists, to be deactivated and rendered benign by ubiquitous environmental agents such as sulfur, dust, and organic matter. In vivo tests that adequately take into account conditions of real-life use provide a more appropriate context for assessing the real-life risk profile of nanosilver. ”


“…the SNWG made a detailed presentation to the Panel that demonstrated that over 50% of all current EPA-registered silver products are in fact based on nanosilver materials. Furthermore, nanosilver materials have been regulated by EPA for decades with an established record of safe use. Common sense, as well as the Agency’s commitment to quality science, would suggest that EPA take this history of safe nanosilver use into account when considering the risk profile of nanosilver materials and as part of making rational regulatory choices. Nanosilver is NOT a new material.”


http://nanotech.lawbc.com/uploads/file/Nanosilver-SNWG%20Letter%20to%20SAP%20%20(00056523).PDF


Många miljögrupper försöker få EPA att reglera produkter som utsöndrar silverjoner under förevändning att det skulle vara fråga om produkter som är så nya att det inte funnits motsvarighet till dessa sedan tidigare. Man har dock visat att produkter som innehåller silverjoner eller nanopartiklar av silver – har funnits godkända i USA redan sedan början på 1950-talet och att dessa inte resulterat i  någon miljö- eller hälsopåverkan på vare sig människor eller djur.


Här är en presentation som visar att silver i nanoformat varit godkänt via EPA i USA sedan 1950-talet och att inga negativa effekter rapporterats:


http://www.regulations.gov/search/Regs/contentStreamer?objectId=0900006480a52512&disposition=attachment&contentType=pdf

Kolloidalt silver – Antibiotikaresisten från GMO-grödor

Att man ger sig på och anklagar silver för att skapa stora antibiotikaresistensproblem är mycket märkligt och kan egentligen bara förklaras med att silver hotar stora ekonomiska intressen. Det finns betydligt viktigare saker att adressera innan man ger sig på ett ofarligt naturligt förekommande grundämne tycker man. En viktig aspekt kring antibiotikaresistens är de GMO-grödor med inbyggda antibiotikaresistenta gener som sprids ut på våra fält och som i slutledet äts av människor och av djur. Den inbyggda antibiotikaresistensen fortplantar sig ner i våra tarmar där tarmbakterierna får tillgång till genen som kodar antibiotikaresistens. Denna kan de sedan välja att ta till sig och själva utveckla resistens.

Signaturen Björn Hammarskjöld, skriver om detta skräckscenario den 6 september 2010 i Dagens Medicin 

”Att diskutera antibiotikaresistens på grund av förskrivningsmönster är en liten sak jämfört med GMO-grödor (GenModifierade Organismer). Alla GMO-grödor har en gen för antibiotikaresistens inbyggd i arvsmassan. Denna antibiotikaresistens sprids sedan med utsädet, fortsätter att multiplicera sig i vartenda spannmålskorn. Vi äter upp spannmålskornen med DNA innehållande antibiotikaresistens och våra tarmbakterier får tillgång till antibiotikaresistensinnehållande DNA och faktorn kan tas upp av våra tarmbakterier och sedan överföras mellan olika bakteriearter inte bara i tarmen (ja, även bakterier har faktiskt sexuellt överöring av DNA). Detta kallan horisontell spridning av gener. Läkartidningen hade en artikel om horisontell spridning av DNA i somras.

Några ton antibiotika per år i våra kroppar är en liten del jämfört med de megaton GMO-spannmål som sprids över jorden. GMO är ett oändligt mycket större hot mot mänskligheten än vad antibiotikaförskrivning någonsin kan ställa till med.”


Användandet av GMO som getts en Glyphosfattålig gen (Roundup) har inte heller visat sig vara ett bra drag. Nu börjar dessa gener sprida sig till andra växter och dessa växer sig starka och har stärkt motstånd mot framförallt Roundup.

Silversmycken

De flesta kvinnor – och även män för den delen – har mängder med silver i sin ägo i form av ringar, halsband och armband. Det ingen tänker på är att genom att bära dessa smycken på huden, så avsöndras det silverjoner som till stor del sugs upp av huden. Detta är fullständigt ofarligt och det finns inga rapporter om att det skulle kunna skapa några som helst problem. Men använder man miljöorganisationernas argumentering, så skulle teoretiskt sett silversmycken kunna skapa stora utsläpp av silverjoner i naturen då silverjoner avlossas från silverföremålet genom friktion och kontakt med vatten.

I teorin skulle man då förbjudas duscha eller bada med silversmycken då det kommer ut silverjoner i vattnet som dödar akvatiskt djurliv. Likaså kan i teorin silversmycken skapa resistenta hudbakterier som sprider sig ut i naturen. Även våra gamla amalgamfyllningar släpper ifrån sig silverjoner som hittar sin väg ut i våra vattendrag. Miljöorganisationer har nyligen uppmanat regeringen att förbjuda silver i vissa sammanhang. När ska regeringen uppmanas att reglera bärandet av smycken?

Silver och vattendesinfektion

Silver och kopparjoner har sedan antiken använts för att rena vatten från bakterie- och algtillväxt. Den som först använde sig av silver i vattenreningssammanhang var den persiske kejsaren Cyrus (Xerxes) som hade som regel att förvara allt vin och vatten i silverklädda kärl. Det var den tidens kylskåp skulle man kunna säga. I vilda västern brukade man lägga en silverdollar i vattenkärlen då man visste att vattnet höll sig bättre då.

Ett faktum som få känner till är att silverjondesinficerat vatten har använts i över 40 år ombord på fartyg världen över. Dessa system har installerats på tusentals fartyg sedan 1970-talet. Ett ledande företag inom vattendesinfektion på stora fartyg är det Göteborgsbaserade företaget Jowa. Silver i vattendesinfektionssammanhang är konstaterat ofarligt och det finns i modern tid minst 40 års erfarenhet av tekniken utan att man registrerat några biverkningar. Flera miljoner människor i form av sjömän och passagerare får antas ha druckit silverjondesinficerat vatten under denna period.

På tillverkaren Jowas hemsida kan man läsa om silverjondesinficering för fartyg:

“We also have a water purification system that sterilizes the water through the use of silver ions. This product, called Jowa AG-S, has made us world-famous in the shipping industry! This sterilization method provides long-term protection and is a suitable method for long-term storage of drinking water. Since its introduction in 1970, this unit has been installed in thousands of ships. Incidentally, sterilizing water with the help of silver is an old and well-tried method that goes all the way back to antiquity. It is completely harmless to humans and animals and the silver ions do not change the taste or smell of the water.”  

http://www.jowa.se/page/products/water-handling-systems


Fritidsbåtägare som vill hålla vattnet i färskvattentanken friskt – är vana vid att använda ett silvernitratkoncentrat vid namn AquaClean som man häller i färskvattentanken för att få ett bakteriefritt vatten under upp till sex månader:

http://www.yachticon.de/Water-Purification/Aqua-Clean-AC-1000-no-chlorine-
100-ml::40.html

WHO – WHO Guidelines for Drinking-water Quality

WHO anger i sina guidelines för silver i dricksvatten, att vatten kan få innehålla upp till 100 ug per liter med silver för att få bakteriostatisk effekt på vattnet. Man kan enligt WHO få använda mer än 150 ug per liter för att få desinficerande verkan.

”Soluble silver compounds may be used as external antiseptic agents (15–50 ug/litre), as bacteriostatic agents (up to 100 ug/litre), and as disinfectants (>150 ug/litre)”

Dessa nivåer är enligt WHO helt utan risk för hälsan och WHO säger att man kan äta 10 gram silver (NOAEL – No Observed Adverse Effect Level) under en livstid utan några som helst biverkningar.

”Higher levels of silver, up to 0.1 mg/litre (a concentration that gives a total dose over 70 years of half the human NOAEL of 10 g), could then be tolerated without risk to health.”

WHO konstaterar att silver i naturen mest förekommer som silverklorid och silversulfid och att dess påverkan på den akvatiska miljön är försumbar:

Environmental fate

Silver occurs in soil mainly in the form of its insoluble and therefore immobile chloride or sulfide. As long as the sulfide is not oxidized to the sulfate, its mobility and ability to contaminate the aquatic environment are negligible. Silver in river water is ”dissolved” by complexation with chloride and humic matter.


http://www.who.int/water_sanitation_health/dwq/chemicals/silver.pdf

Britafilter och vattenrening med hjälp av silverimpregnerade filter

Det existerar på marknaden en uppsjö med vattenreningsprodukter. Centralt i de flesta typer av filterprodukter är att man har filter med aktivt kol som impregnerats med silver – för att hämma bakterietillväxt. Dessa filter är mycket populära och kan inhandlas i de flesta hälsokostbutiker.

http://www.brita.net/

Gammal kunskap kring silver

Redan de gamla grekerna använde silver i medicinska sammanhang för att läka sår och få bukt med infektioner. Hippokrates beskriver hur man behandlade infekterade och svårläkta sår redan på den tiden med hjälp av silverpulver som man strödde i såren. De gamla vikingarna använde sig av silver och koppar för att begränsa påväxten på vikingaskeppen.

“Aristotle advised Alexander the Great to boil water and store it in silver vessels to prevent waterborne diseases. Pioneers that crossed America placed silver coins in their water barrels. Vikings would line the hull of their ships with strings of silver and copper to prevent growth of algae and barnacles.”

En intressant genomgång av olika historiska fakta hittas på:

http://www.silver-colloids.com/Pubs/history-silver.html

Kolloidalt silver – Ett av få verkligt effektiva virusdödande ämnen

Silverjoner och nanopartiklar av silver har bevisats ha mycket goda virusdödande egenskaper. I USA räknar man med att det finns över 10 miljoner användare av kolloidalt silver. Många av dessa användare använder kolloidalt silver istället för att ta till obeprövade vacciner och läkemedel med konstaterade biverkningar. Mängder av användare rapporterar om goda resultat på allt från förkylningar till hjälp med att bli av med malaria, hudproblem samt sår- och brännskador.

Studier på HIV på universitet  i USA och Mexico har visat att silvernanopartiklar dödar HIV-viruset. Det sätt som silvret verkar på ger dessutom inte upphov till resistenta stammar av HIV- säger forskarna.

Det är mycket dessa resultat som fått läkemedelsindustrin att innan det är för sent – försöka förbjuda silver i olika sammanhang. Silvret inkräktar helt enkelt på deras revir och förstör affärerna för läkemedelsindustrin. Ett av de första stegen till ett totalt förbud var när man i januari 2010 lyckades få EU att förbjuda användandet av silver i kosttillskottssammanhang.

Eftersom kolloidalt silver är ett generiskt begrepp för silverjoner och silvernanopartiklar i vatten, så klassade många tillverkare om sina produkter till att vara ett vattendesinfektionsmedel, och kolloidalt silver kunde fortsätta att existera på marknaden.

Här är referenser till två publicerade studier på HIV och silver i nanoformat i Journal of Nanobiotechnology:

http://www.jnanobiotechnology.com/content/3/1/6

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2818642/

En webplats som utförligt sammanställt forskning kring kolloidalt silver och virus:

http://www.colloidalsilverkillsviruses.com/

Silver som immunförsvarsstödjande ämne

Silver spelar en framträdande roll i stödjandet av immunförsvaret genom framförallt sin syretransporterande förmåga som i slutändan stödjer de vita blodkropparnas produktion av syreradikaler (ROS) i form av superoxidjoner som används i bekämpandet av mikroorganismer. Forskning visar att silvernanopartiklar kan binda upp till tio gånger sin egen vikt med syre och hjälpa till att transportera detta till olika delar av kroppen.

”Oxidative Capacity – Silver is a recognized powerful oxidizer. Metallurgists have long known the unique affinity of silver with oxygen. Molten silver will hold ten times its volume in oxygen. On freezing, the contraction of silver vigorously ejects the oxygen; a dangerous activity known as spitting. Not all oxygen is ejected; much is retained in the silver lattice as well as adhered to its surface. Atomic oxygen (O+²) fits within the silver lattice and as silver resists oxidation, it is an ideal atomic oxygen reservoir. As atomic oxygen (also called nascent oxygen) is extremely reactive, the silver is essentially a reservoir for oxidation reactions, wherein the oxygen is immediately available to react with any organic or inorganic compound it contacts.”


“Silver plays a brilliant role in facilitating immune efficiency. Among its many properties, it is also known to be an oxygen sponge. Silver has the capacity to carry ten times its atomic weight in oxygen. The warmer it is, the more it can carry. Why is this important? Silver nanoparticles flood the body with oxygen, particularly the B-lymphocytes (white blood cells). The immune system needs copious amounts of oxygen in order to produce Reactive Oxygen Species (ROS), which it uses to disrupt metabolic pathways of pathogenic life forms. Due to its oxygen-carrying capacity, silver enhances the efficiency of the immune system.

Silver ions have been widely used as disinfectants that inhibit bacterial growth by inhibiting the essential enzymatic functions of the microorganism via interaction with the thiol-group of l-cysteine. However, silver-ion-mediated perturbation of the bacterial respiratory chain has raised the possibility of reactive oxygen species (ROS) generation. We used bacterial reporter strains specifically responding to superoxide radicals and found that silver-ion-mediated ROS-generation affected bactericidal activity. Almost half the log reduction in Escherichia coli and Staphylococcus aureus populations (model strains for gram negative and positive bacteria, respectively) caused by silver-ion disinfection was attributed to ROS-mediated bactericidal activity. The major form of ROS generated was the superoxide-radical; H2O2 was not induced. Furthermore, silver ions strongly enhanced paraquat-induced oxidative stress, indicating close correlation and synergism between the conventional and ROS-mediated silver toxicity. Our results suggest that further studies in silver-based disinfection systems should consider the oxygen concentration and ROS reaction.

Referens: Park, H.J., “Silver-ion-mediated Reactive Oxygen Species generation affecting bactericidal activity.” 2009 Water Research 43:1027-1032.

http://www.labmeeting.com/paper/28742500/park-2009-silver-ion-mediated-reactive-oxygen-species-generation-affecting-bactericidal-activity

Silver i den Ayurvediska traditionen

I Indien som har en lång Ayurvedisk tradition som förespråkar konsumtion av silver, så uppskattar man att man äter uppemot 275.000 kg silver varje år. I Indien är det nämligen vanligt att få ett ark bladsilver serverat på glassen, bakelsen eller till och med på vissa varmrätter. Under alla de tusentals år det varit tradition att använda silver på detta vis i Indien, så har man inte noterat några skadliga effekter. Rent silver kan därför konstateras vara fullständigt ofarligt.

“A recent paper by Das et al. Provides the remarkable datum that some 275,000 kg [(605,000 pounds)] of edible metallic silver foil are consumed every year (in food) in India. No known adverse health effects have ever been recorded. This epidemiological evidence that silver as a metal is not toxic in any way needs no further comment. Further support for the obvious safety of consuming metallic silver (Ag0) is in the worldwide consumption of (so called) silver colloids, often made at home in primitive electrochemical cells by probably some millions of citizens, again with no ill effects.” (Hela studien: Justifying the need to prescribe limits for toxic metal contaminants in food-grade silver foils Author Das, M. Dixit, S. Khanna, S. K. Journal title FOOD ADDITIVES AND CONTAMINANTS).”

http://www.iisc.ernet.in/currsci/oct252005/1307.pdf

Ätbart silver finns att köpa på ICA

I västvärlden finns det också traditioner som inbegriper att man äter rent silver. På ICA kan man köpa silver som är tänkt att ätas, och det i obegränsade mängder av vanligtvis barn.  I livsmedelssammanhang kallas silver för E 174 och är godkänt att användas i quantum satis-mängder,  i praktiken hur stora mängder som helst. Tillverkare av dessa såkallade silverkulorna är Santa Maria och Doktor Oetker. De populära silverkulorna som finns som bakverksdekoration, består faktiskt av en beläggning av rent silver. Varje kula innehåller motsvarande sex teskedar (300 mikrogram) av ett 10 ppm starkt kolloidalt silver. Dessa kan små tvååriga barn på barnkalas äta ett tiotal av på en tårtbit utan att vare sig föräldrar eller myndigheter bekymrar sig om detta. Det är som att dricka 300 ml kolloidalt silver.

Om silver skulle vara farligt att konsumera så skulle vi se skadorna lite var stans just nu. Silver finns i maten vi äter och vattnet vi dricker – idag kanske i lite väl små mängder  för att kroppen ska fungera optimalt. Forskningen visar nämligen att sista åren så har silverinnehållet i både vatten och mat minskat radikalt. Detta beror på den kemiska konstgödningen som i stort sett bara innehåller kalium, kväve och fosfor. Alla andra ämnen urlakas därmed ur odlingsjorden genom växternas försorg och jorden innehåller efter ca 10 år i princip inget annat än kalium, kväve och fosfor.

Samtidigt kan man förundras över lagstiftningen som faktiskt likställer kosttillskott med mat. Ingetdera får ha någon effekt på sjukdomar eller ens kroppen – hur märkligt detta än kan låta. Trots att det är innehållet i maten i form av mineraler, spårämnen, fettsyror och vitaminer som bygger och underhåller våra kroppar – och att en avsaknad av dessa ämnen leder till bristsymtom.

Läkemedelsindustrin har nämligen lyckats muta in området ”hälsa” och ”bota”. Bara läkemedel får i lagens mening ha en fysiologisk eller metabolisk effekt på kroppen. I fallet med silverkulorna och kolloidalt silver som tidigare var ett godkänt kosttillskott – så har vi nu den märkliga situationen att silver i silverkulor (mat) är godkänt att sälja medan silver i form av kolloidalt silver inte får klassas som mat/kosttillskott längre. Trots att mat och kosttillskott lyder under samma lagstiftning, så gör man nu skillnad på samma grundämne. Hur kan detta komma sig?

Studier på silver i sötvatten.

Åter då till kritiken från miljöorganisationerna. Redan gammal forskning från slutet av 1900-talet visade att silverjoner var toxiska för akvatisk levande djur, men man visste redan då att silverjoner sällan uppträdde i större mängd någon längre stund i naturen eftersom de komplexbinder till diverse andra ämnen.

“The acute toxicity of silver to aquatic species varies drastically by the chemical form and correlates with the availability of free ionic silver (Wood et al. 1994). In natural aquatic systems, ionic silver is rapidly complexed and sorbed by dissolved and suspended materials that are usually present. Complexed and sorbed silver species in natural waters are at least one order of magnitude less toxic to aquatic organisms than the free silver ion (Rodgers et al. 1994). Thus, silver nitrate—which is strongly dissociated—is extremely toxic to rainbow trout (Oncorhynchus mykiss); the 7-day LC50 value is 9.1 μg/L. Silver thiosulfate, silver chloride, and silver sulfide are relatively benign (7-day LC50 values >100,000 μg/L), presumably because of the abilities of the anions to remove ionic silver from solution (Wood et al. 1994, 1996b; Hogstrand et al. 1996).”

”When sulfide and thiosulfate are present to complex the silver ion, toxicity declines remarkably. Embryos and larvae of fathead minnow, for example, are not affected until concentrations of silver reach11,000,000 ng/L when sulfides are present in freshwater. In ligand free waters, silver is toxic at 370 ng/L. Hogstrand and Wood (1998) concluded that sulfide and thiosulfate offer greater than five orders of magnitude protection against chronic toxicity, reflecting the reduced bioaccumulation of the silver ion.Hogstrand and Wood (1998) concluded that “laboratory tests with silver nitrate almost invariably overestimate acute silver toxicity in the field because of the abundance of natural ligands which … markedly reduce its toxicity.” They concluded that “it is doubtful if silver discharges in the freshwater environment would ever result in high enough silver ion levels to cause acute toxicity.”

Av sammanhanget framgår att silverjoner i koncentrationer kring 10 μg/L från en silvernitratkälla – har en toxisk effekt på regnbågsforell. Denna koncentration existerar dock aldrig utanför laboratoriet. Fria silverjoner binder snabbt till organiskt material, smuts och svavelföreningar. I processen övergår silverjonerna från att vara reaktiva joner till att i fallet med svavel –  övergå till silversulfid, en produkt som kräver koncentrationer överstigande 100.000 μg/l (motsvarar 0,1 gram per liter) för att ämnet ska ha en toxisk effekt på regnbågsforell. Silverjoner i sig är giftiga redan i koncentrationer kring 10 μg/l. Exemplet visar tydligt hur silverjoner komplexbinder till andra ämnen i vattnet och tappar då sin reaktiva förmåga. När man jämför resultat som fåtts fram i laboratoriemiljö jämfört med verkliga livet, så måste man alltså multiplicera provresultaten med en faktor 10.000 för att få fram toxicitetståligheten hos vattenlevande organismer i naturlig miljö. Hogstrand och Wood sammanfattar med att det är tveksamt om silverutsläppen i färskvatten någonsin kommer bli så pass höga att fria silverjoner kommer kunna åstadkomma någon akut giftighet.

Här belyses detta på ett bra sätt:

“Silver ion (Ag+) was the most toxic chemical species of silver to fishes. Silver ion was 300 times more toxic than silver chloride to fathead minnows (Pimephales promelas, – mört), 15,000 times more toxic than silver sulfide, and more than 17,500 times more toxic than silver thiosulfate complex; in all cases, toxicity reflected the free silver ion content of tested compounds (LeBlanc et al. 1984);”

Silverjoner konstateras här vara 15.000 gånger mer giftiga än silvrets vanligare form när det förekommer i naturen – en kombination med svavel i form av silversulfid.

http://www.pwrc.usgs.gov/infobase/eisler/chr_32_silver.pdf

I en rapport från Naturvårdsverket (IVL report B1826, oktober 2008) slås det fast att silversulfider är ofarliga för vattenlevande organismer.

När man då som Bo Holmström i TV4 står och säger att om man borstar tänderna med en tandborste som utsöndrar silverjoner – ”så dör fisken” – så förstår vem som helst att de små silvermängder en tandborste skulle kunna släppa ifrån sig inte har någon som helst möjlighet att döda någon fisk. Speciellt som dessa silverjoner redan i saliven omvandlas till olika mindre giftiga silverföreningar och sedan späs ut med miljoner liter vatten på vägen till fisken. I avloppsvattnet stöter de få kvarvarande silverjonerna på olika organiska föreningar och neutraliseras då ofta helt på vägen ner mot reningsverket. Holmströms uttalande får sägas vara lite väl omdömeslöst och man undrar hur många andra nyheter vi matas med som saknar källkritisk granskning motsvarande detta uttalande.

Silver i havsvatten

I havsvatten finns det också en viss mängd silver, precis som att alla andra 90-talet ämnen från periodiska systemet också finns representerade i havet.

“In seawater, silver nitrate is less toxic to biota than in fresh water (Wood et al. 1995). This difference is probably due to the low concentration of free Ag+ (the toxic moiety in freshwater) in seawater and to the high levels of chloride and negatively charged Ag-chloro complexes in seawater. However, high levels of silver nitrate are toxic to marine invertebrates despite the absence of Ag+, and this is attributed to the bioavailability of Ag-chloro complexes; mechanisms of silver toxicity in marine fishes are still unknown (Wood et al. 1995).”

Eftersom havsvatten innehåller stora mängder med klorid och svavel, så binder silverjoner till dessa grundämnen och bildar silverklorid och silversulfid som i sammanhanget är en betydligt ofarligare silverförening.


Silverinnehåll i olika organismer

Havslevande organismer har en tendens att ackumulera silver, men eftersom silver är ett ofarligt mineral så ger det i regel inga skador på dessa organismer. Silvret följer naturligtvis med organismen när det konsumeras. Här följer en lista på hur mycket silver havslevande organismer har visat sig kunna innehålla i mätningar man gjort:


Fiskar: 1 mg per kilo
Alger: 14 mg per kilo
Ostron: 20 mg per kilo
Musslor: 185 mg per kilo


Även betydligt högre innehåll av silver har noterats:

“The ability to accumulate dissolved silver from the medium ranges widely between species. Some reported bioconcentration factors (mg Ag per kg FW organism/mg Ag per liter of medium) are 210 in diatoms, 240 in brown algae, 330 in mussels, 2,300 in scallops, and 18,700 in oysters (EPA 1980).”


Ostron som konstaterats innhålla så mycket som 18 gram silver per kilo låter smått otroligt. Intressant att notera är att svampar som vuxit på land kan innehålla så mycket som 110 mg silver per kilo.


“Silver is a normal trace constituent of many organisms (Smith and Carson 1977). In terrestrial plants, silver concentrations are usually less than 1.0 mg/kg ash weight (equivalent to less than 0.1 mg/kg DW) and are higher in trees, shrubs, and other plants near regions of silver mining; seeds, nuts, and fruits usually contain higher silver concentrations than other plant parts (EPA 1980).”


Silver är med andra ord ett normalt spårämne i många organismer. Fröer, nötter och frukt innehåller oftast större mängder silver än andra växtdelar och det kan förekomma så mycket som 1 mg silver per kg. 


http://www.pwrc.usgs.gov/infobase/eisler/chr_32_silver.pdf

Silver för skydd mot alkoholskador

En nyligen publicerad studie visar att silvernanopartiklar uppvisar skyddande egenskaper gentemot de cellskador som ett alkoholintag kan ge.

“The cover story of the most recent edition of the Journal of the American Chemical Society (JACS) describes how nanoparticles formed by very small numbers of silver atoms can protect against the cell damage caused by ethanol. The study was led by researchers from the University of Barcelona and conducted in conjunction with the Magnetism and Nanotechnology laboratory of the University of Santiago de Compostela. The results of the study show that these clusters of small numbers of silver atoms catalyze ethanol oxidation at similar concentrations to those found in the blood of alcoholics and at values of membrane potential and pH that are compatible with those exhibited by mammalian cells”, explains Gustavo Egea, a professor with the Department of Cell Biology, Immunology and Neurosciences of the Faculty of Medicine at the UB and an affiliated researcher for the Institute of Nanosciences and Nanotechnology (IN2UB) and the August Pi i Sunyer Miomedical Research Institute (IDIBAPS).

Alcohol has particularly harmful effects on nerve cells, and in the specific case of astrocytes it induces programmed cell-death and an alteration of the actin cytoskeleton. Following application of the silver nanoparticles to ethanol-exposed cells, the actin cytoskeleton shows marked improvements and cell-death does not occur. ”So, the harmful effect of ethanol on astrocytes is mitigated by the silver nanoparticles, which act as a cytoprotective agent”, explains Javier Selva, a lecturer with the Department of Cell Biology, Immunology and Neuroscience and first author of the paper.

http://www.ub.edu/web/ub/en/menu_eines/noticies/2010/05/40.html

Stamceller

Forskaren Robert O. Becker konstaterade i sin forskning redan på 1980-talet att silverjoner ger upphov till stamceller. Detta är förklaringen till varför silverjonbehandling av brännskador och sår ger extremt fin läkning – i princip utan ärrbildning. Avklippta fingertoppar kan fås att växa ut genom att man under ett par månader applicerar silverjoner i sårområdet via en kompress. Slutresultatet blir att fingret växer ut igen med bibehållen känsel och fingeravtryck.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12016344

Hela artikeln här: http://www.sovereignsilver.info/pdf/1.pdf

Silver börjar komma mer och mer i olika konsumentprodukter

Förståelsen för hur silver kan förbättra effekt och kvalitet i många konsumentprodukter, växer dag för dag. Det finns exempel på tvättmaskiner  (Samsung), golvbeläggningar (Perstorp), kylskåp (AgION – Siemens, Bosch, Samsung, LG), dammsugare (Samsung. LG), träningskläder, strumpor etc. Några tillverkare tar strid med de olika miljöorganisationer som oinitierat i hur silver verkligen beter sig i naturen – försöker få lagstiftat att silver ska förbjudas brett och vitt.

En debatt som blossade upp härförleden genom en debattartikel i Svenska Dagbladet, fick företaget Polygiene att skriva ett bemötande av den osakliga kritiken från Naturskyddsföreningen:

Följ debatten på DN debatt:

http://www.dn.se/debatt/regeringen-maste-forbjuda-bakteriedodande-tillsatser-
1.1148145


Svar från tillverkaren Polygiene som Naturskyddsföreningen på felaktiga grunder KO anmält:

Vi välkomnar att debatten om antibakteriella produkter lyfts upp på dagordningen. Vi vet att det i ett flertal produkter på marknaden har funnits och i vissa fall fortfarande finns miljöskadliga komponenter, och detta är något även vi finner upprörande. Samtidigt blir vi förvånade över den KO anmälan som gjorts mot oss och som dess värre bygger på missförstånd och felaktigheter.

Den bakteriehämmande produkten som anmälts består till stor del av ett så kallat silversalt, och anmälarna menar att detta inte tydligt anges på produktens förpackning. Sedan två år har vi bytt etikett; att produkten innehåller silversalt framgår tydligt. Vidare beskriver Svenskt Vatten och Naturskyddsföreningen i sin anmälan att vår användning av silver­salter är miljöfarlig då silverjoner ”läcker ut” i sjöar och vattendrag då behandlade kläder tvättas.


Polygienes silverkloridprodukt förenar sig snabbt med svaveljoner, som det finns gott om i avloppet, till olösliga silversulfider. Därmed är silverjonerna inaktiverade redan när de når reningsverket. Inga silverjoner från Polygiene kommer alltså ut i efterföljande vattendrag. I en rapport från Naturvårdsverket (IVL report B1826, oktober 2008) slås även fast att silversulfider är ofarliga för vattenlevande organismer.

Polygiene arbetar miljömedvetet och våra produkter uppfyller mer än väl de krav som ställs på dem via reglering och lagstiftning. Våra slutkunder står främst att finna bland sport- och friluftsintresserade människor med en hög miljömedvetenhet.

Att då inte ta miljöfrågan på stort allvar vore fullständigt vansinne. Polygiene arbetar enligt en internationell miljöcertifiering kallad Bluesign, vilken en lång rad stora aktörer inom textilbranschen följer, såsom exempelvis Haglöfs och Patagonia. Bland annat har miljöorganisationen Greenpeace i Tyskland givit Bluesign-certifierade produkter statusen ”highly recommended”.

Christian von Uthmann
vd, Polygiene


http://www.dn.se/debatt/svenskt-vatten-har-fel-om-var-produkt-1.1150102


Brevet pekar tydligt på studier som visar att fria silverjoner inte existerar speciellt länge utan dessa omvandlas framförallt till silversulfid. Naturvårdsverket erkänner att silversulfid är ofarligt för vattenlevande organismer. Naturskyddsföreningen är med andra ord inte speciellt initierade i hur det går till ute i naturen och borde läsa på lite bättre. De verkar nästan ha blivit förda bakom ljuset av någon som inte velat få fram hela sanningen kring hur silver verkar ute i naturen.


Nivea, BDF Beiersdorf

Det tyska bolaget BDF Beiersdorf med sitt välkända varumärke Nivea, har förstått hur effektivt silver kan vara som ingrediens i deras konsumentprodukter. De som lärt känna produkterna fastnar oftast för produkten, då silvret verkligen ger det där lilla extra.

Nivea Silver Protect, är Niveas bäst säljande deodorant. Produkten bygger på silver i form av en patenterad produkt som avger silverjoner – SDC, Silver Dihydrogen Citrate – silvercitrat – en bra källa till silverjoner. Deodoranten har i de flesta länder snabbt blivit Niveas bäst säljande deodorant då den ger ett effektivare skydd än de traditionella aluminiumklorhydrat-deodoranterna. Nivea är tyvärr ett exempel på tillverkare som dragit tillbaka produkten i Sverige då svenska miljögrupper uppenbarligen opponerat sig och gjort påtryckningar. Notera att Niveas silverprodukter säljer i de flesta andra länder i världen och är som starkast i hemlandet Tyskland samt i England.

http://www.nivea-international.com/products/deodorants/silver-protect/silver-protect-roll-on

Nivea har dessutom nu fått konkurrens i form av produkten Right Guard Xtreme Silver Cool Impact 24h:

http://www.boots.com/en/Right-Guard-Xtreme-Silver-Cool-Impact-24h-Anti-Perspirant-Roll-On-50ml_1042426/

De flesta deodoranter använder sig av aluminiumklorhydrat som bakteriedödande substans. Silver ger en bättre effekt, ger bättre långtidsverkan och är snällare mot huden.

After Shave

Nivea har också lanserat en silverbaserad after shave i form av Silver Protect After Shave Lotion. En product som ger antiseptisk och läkande verkan genom dess innehåll av silverjoner. Studier visar att silverjoner ökar läkning av sår med 50 procent.

http://www.nivea-international.com/products/mens-care/silver-protect/silver-protect-after-shave-lotion

Nivea har även nyligen lanserat några nya produkter som bygger på silver – Silver Protect Deo-Shower (duschcréme),  Silver Protect Shaving Foam (raktvål), Silver Protect Shaving Gel samt Silver Protect After Shave Balm (balsam). Nivea har med andra ord insett att silverjoner ger konsumenterna en effektiv och skonsam produkt.

Handtvätt

Engelska Carex säljer en silverbaserad handtvätt – Bacteria Protect Handwash. Silverinnehållet hjälper produkten ge långtidsverkan och sägs döda 99% av alla skadliga mikroorganismer.

http://www.carex.co.uk/products/superior-antibacterial.htm

Silver i plåster

Den tyska plåstertillverkaren Hansaplast/Elastoplast (BDF Beiersdorf )marknadsför sedan ett antal år ett silverbaserat plåster. Produkten såldes under några år i Sverige och blev mycket populär då den mycket effektivt läkte sår. Efter Melhus utspel 2007, då hon påstått sig ha hittat EN silverresistent stam med bakterier, så drog Apoteket utan vidare reflektion in produkten. En något överilad åtgärd med tanke på de goda resultat produkten åstadkommer. Hansaplast säljer fortfarande produkten i större delen av Europa och resten av världen.

http://int.hansaplast.com/med-info/wound-care-beautiful-healing/silver-tech.html

http://int.hansaplast.com/products/plasters/universal/2922.html

Fungerar silverjoner verkligen? Hansaplast ger sin version av detta här:

http://int.hansaplast.com/advice/faq/silver-healing.html

Niveas ägare BDF Beiersdorf har även ett varumärke vid namn Elastoplast. Här har man nu gett sig in på marknaden med ett silverplåster i form av produkten SilverHealing.

http://www.elastoplast-silverhealing.co.uk/

Elastoplasts snabbläkande plåster vid namn Fast Silverhealing (P.U.R. GEL), ger enligt tillverkaren upp till 50% snabbare läkning då den sker i en fuktig miljö där såret inte ges tillfälle att utveckla en traditionell sårskorpa. Studier visar att silverjoner i denna miljö ger upphov till stamceller och en accelererad sårläkning i princip utan ärrvävnad.

http://www.elastoplast.co.uk/products/First-Aid/silverhealing/68263.html

Silver som luktborttagare

Hansaplast har nu även lanserat en fotspray som bygger på silverjoner. Sprayen som heter Silver Active Fussspray garanterar användaren luktfria fötter i 24 timmar:

http://www.hansaplast.de/neuheiten/silver-active.html

Det tyska företaget BDF Beiersdorf satsar med andra ord stort på produkter som bygger på  silverjonernas effekt.

Silver som antibakteriell beläggning

Att använda silver som en antibakteriell beläggning på golv och olika ytor är ett område som formligen exploderar just nu. Det finns en mängd företag som specialiserat sig på att belägga olika ytor med en tunn hinna som avlossar silverjoner och håller ytan fri från skadliga bakterier.

Polygiene är en sådan produkt. Man har lång erfarenhet och har gjort utförliga studier på produkten och skriver bland annat detta om produkten:

SAFE – Most germs can develop a resistance to synthetic antimicrobial additives, however Polygiene® shows no sign of inducing resistance to any of the bacteria from which it protects. Furthermore, the silver allergenic potential of Polygiene® technology is extremely low with no recorded cases of any skin irritation to date.

SUSTAINABLE – Polgiene® is an environmentally pro-active alternative to synthetic antimicrobial additives. Silver and silver salts are naturally occuring and have been historically used for over two millenia to protect from bacteria.


SCIENTIFICALLY VERIFIED – Polygiene® has been independently tested and validated to a number of international and regional industry standards and has been proven to reduce the bacterial population on the floor’s surface by up to 99.9%.*

Silver i tandborstar

Bo Holmström, reporter på TV4, gjorde som berättats tidigare ett ogenomtänkt uttalande i samband med ett reportage då TV4-nyheterna funnit att tillverkaren Aquafresh marknadsförde en silverjonimpregnerad tandborste på den svenska marknaden.  Att belägga tandborsten med silverjonutsöndrande beläggning har varit populärt i speciellt Sydkorea sedan många år och fungerar utmärkt i kampen mot kariesbakterier. Nyligen gick man ut i media och berättade om att forskare funnit en koppling mellan dålig tandhälsa och frekvensen av hjärtinfarkter. Bakterier och bakteriegifter som utsöndras från munhålan ger många gånger en hjärtinfarkt som resultat. Låter man silverjonerna från en tandborste eller sköljning med ett kolloidalt silver reducera de bakterier som finns i munhålan, så är chansen för en hjärtinfarkt i teorin mycket míndre.

NASA – ESA och Ryska rymdstyrelsen

Både NASA och ryska rymdstyrelsen har under många år använt sig av silverjondesinfektion av dricksvattnet ute i rymden – precis som fartygen på de stora haven. Om det är någon som tar reda på om något är säkert innan man använder det, så är det myndigheter som svarar för astronauters hälsa tycker man.

“Silver electrochemistry methods were reexamined in the 1960s when NASA developed an electrolytic silver ionizer to purify drinking water in the Apollo spacecraft. NASA now uses silver for the CO2 chemsorption process on board the Challenger space shuttles and the international space station (NASA 2004).”


Silver i sjukvården

Silverjoner är det som vården tar till när man sett att ingenting annat fungerar – även så i Sverige.

Argumentet att för mycket silver i samhället skulle skapa resistenta bakterier håller inte då man under flera tusen år använt sig av silver i olika sammanhang utan att det för den sakens skull skapats mängder med silverresistenta stammar.

De enstaka fall med silverresistens man observerat genom åren brukar i regel tappa resistensen gentemot silver på några få generationer då bakterien inte längre utsätts för silverjoner. Att bibehålla resistens gentemot silver kostar mycket energi för bakterien och bakterier strävar oftast mot att göra sig av med energikrävande egenskaper om det inte finns behov av dessa egenskaper.

Det finns ett antal tillverkare som marknadsför effektiva silverbaserade kompresser som alla har som uppgift att utsöndra silverjoner för att dels hålla såret bakteriefritt, dels accelerera sårläkningen. Studier på silverjoner visar att de förutom en bred antimikrobiell verkan som tar hand om svampar, virus och bakterier – även accelererar sårläkningen med femtio procent. De stamceller som silverjonerna ger upphov till i såret gör även att såret läker ihop med i princip ingen ärrvävnad. Läkningen blir snygg och många gånger kan man inte se att det varit ett sår.

En studie som verifierar detta är ”Topical Delivery of Silver Nanoparticles Promotes Wound Healing”

We investigated the wound-healing properties of silver nanoparticles in an animal model and found that rapid healing and improved cosmetic appearance occur in a dose-dependent manner. Furthermore, through quantitative PCR, immunohistochemistry, and proteomic studies, we showed that silver nanoparticles exert positive effects through their antimicrobial properties, reduction in wound inflammation, and modulation of fibrogenic cytokines. These results have given insight into the actions of silver and have provided a novel therapeutic direction for wound treatment in clinical practice.

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/cmdc.200600171/abstract;jsessionid=
32FF638187E28B84275F4DC9084BAE01.d03t02


Experterna inom sår- och brännskadevård vet hur effektivt silver är och det finns många studier och artiklar som vittnar om hur effektiv behandlingsform silvret verkligen är:

http://www.worldwidewounds.com/2004/november/Thomas/Introducing-Silver-Dressings.html

Silver har sedan 1960-talet använts friskt inom framförallt brännskadehantering då silverjoner är det enda som under längre tid biter på de jordbakterier i form av Pseudomonas Aeruginosa som ofta invaderar brännsår och snabbt bli resistenta mot all form av antibiotika.

Astrid Lindgrens barnsjukhus och brännskador

Den 7 juni 2009 kunde man se på Rapport hur användningen av silverjoner i behandlingen av brännskadade barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus kunde effektivisera behandlingen av brännskadade barn.

”
Färre infektioner, mindre antibiotika och kortare vårdtid. Regelbunden användning av bakteriedödande silverförband har lett till stora förbättringar i vården av brännskadade barn.

Varje år tar Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) emot ca 400 barn som bränt sig. Hälften är under två år och de flesta har skållats av hett vatten. Behandlingsmetoden man nu använder togs i bruk för 7 år sedan. Den går ut på att förbanden avger silverjoner i såret som gör att risken för infektioner minskar dramatiskt. Det visar nya siffror från ALB som Rapport har tagit del av.

Sedan läkarna började använda silverförbanden så har vårdtiden minskats från elva till två dygn. Samtidigt har antibiotikaanvändningen kunnat sänkas med hela två tredjedelar för de svårast skadade patienterna.


Förutom att minska barnens lidande har silverbehandlingen lett till att landstinget sparar drygt 40 tusen kronor per inlagd patient. Dessutom har ingen av patienterna drabbats av livshotande infektioner sedan metoden introducerades. -Vi var mycket förvånade i början när vi såg de första resultaten, som var så revolutionerande mycket bättre än vad vi hade sett tidigare. Nu har vi vant oss. Nu förutsätter vi att det ska vara så här varje gång, säger Ole Strand.”

http://svt.se/2.22620/1.1585568/revolution_i_varden_av_brannskadade%26from=rss

PlayRapport: http://playrapport.se/#/video/1585769

Historier som denna borde väl kunna övertyga även den största silverskeptikern tycker man? Två dygns vård istället för elva. Två tredjedelar mindre antibiotika. Mindre eller ingen ärrvävnad efter läkningsprocessen är över och en besparing om 40.000 kr per patient.

Silver i godkända desinfektionsmedel

Det börjar dyka upp fler och fler godkända desinfektionsmedel på marknaden som bygger på silverjonernas effektiva men ändå extremt säkra grund. De är så säkra så att man kan i de flesta fall dricka själva desinfektionsmedlet utan att det orsakar någon skada.

“Spectrum 24 is an Environmental Protection Agency (EPA)-registered, broad-spectrum antibacterial, antifungal and antiviral disinfectant that is formulated to offer up to 24 hour residual effectiveness while killing bacteria such as Salmonella, Staphylococcus aureus, E. coli, VRE and MRSA in just 30 to 120 seconds. Viruses such as influenza A can be neutralized in 10 minutes or less. Most other disinfectants only provide a surface kill; once touched it becomes a target for infections again until the areas has been cleaned; Spectrum 24 is designed to hold its effectiveness for 24 hours.”

Spectrum 24 bygger på det tidigare nämnda patenterade SDC, Silver Dihydrogen Citrate – en förening av silverjoner och citrat. Resultatet blir en stabil förening som har snabb effekt på svampar, virus och bakterier. Produkten dödar enligt företaget både svininfluensa och HIV samt en mängd andra ovälkomna bakterier, svampar och virus:  


http://www.orchemcorp.com/Home-1.html

En artikel om Silver Dihydrogen Citrate i The New York Times: http://www.nytimes.com/2009/08/23/business/23stream.html

I Sverige har vi den svenska produkten Ionosil, ett kolloidalt silver som såldes i 9 års tid som ett kosttillskott men som nu beroende på de nya EU-reglerna, finns registrerat som ett vattendesinfektionsmedel. Produkten dödar effektivt svampar, virus, bakterier och de flesta former av encelliga parasiter av typen amöbor och protozoer. Produkten marknadsförs av Ion Silver i Löddeköpinge som har studier på produktens effekt på bland annat MRSA, dvs Methicillin Resistenta Stafylokocker.MRSA-bakterierna dör inom 10 minuter då de kommit i kontakt med Ionosil.  MRSA beräknas döda kring 50.000 människor i Europa varje år.


Ion Silvers studie på MRSA: Inhibition of Staph aureus with Ionosil.pdf


www.ion-silver.com

En amerikansk hemsida som specialiserat sig på information kring MRSA och kolloidalt silver konfirmerar silverjonernas fantastiska effekt på ett problem som sjukvården har stora problem med:


http://www.colloidalsilvercuresmrsa.com/

Hur säkra är då silverjoner för oss människor?

Silverjoner är faktiskt extremt säkra sett ur ett mänskligt perspektiv. Kom i sammanhanget ihåg att allt är giftigt i fel mängd – till och med vatten. Amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket, EPA, gjorde häromåret en sammanfattning av forskning och erfarenhet av silverjoner i samband med godkännandet av en silverjonbaserad desinfektionsprodukt och kom fram till att LD50 (Lethal Dose 50) ligger kring 2-5 gram silverjoner per kilo kroppsvikt. Översatt till ren svenska betyder detta att en vuxen man på 80 kilo kan vid ett och samma tillfälle sätta i sig minimum 160 gram silverjoner innan det börjar bli farligt. Översatt till ett 10 ppm (10 mg per liter) starkt kolloidalt silver, så innebär det 16.000 liter vid ett och samma tillfälle. Den som vet hur farligt vanligt vatten är, vet att dricker man 8 liter vatten så dör man av själva vattenintaget . Vanligt vatten är alltså 2000 gånger mer giftigt än silvret i ett vanligt kolloidalt silver.

“Also the acute oral toxicity studies that have been provided to support the registration of silver as an antimicrobial agent establish LD50s between 2,000 and 5,000 mg/kg. These values are above the limit dose for acute toxicity. For other silver salts, such as silver cyanide, the LD50 values may be significantly lower based on the molecules to which the silver ions are attached. For the antimicrobial silver covered by this exemption, the LD50 ranges are very high because the silver ions have very low acute toxicity.”

EPA-sammanställningen i sin helhet här:

http://www.epa.gov/fedrgstr/EPA-PEST/2009/June/Day-10/p13476.htm

Vem ligger bakom den organiserade smutskastningen och desinformationen?

Det finns indikationer på att hela silvernanodebatten är styrd från läkemedelsindustrin vars främsta mål är att få bort kolloidalt silver från marknaden – då man ser produkten som ett hot mot deras ekonomiska intressen. Med uppskattningsvis 10 miljoner användare av kolloidalt silver enbart i USA, så gäller det att skrämma bort konsumenterna så fort som möjligt verkar man resonera. Läkemedelsindustrin har via bulvaner slussat pengar till miljöorganisationer som har satts att hitta argument för hur farligt silver är.

Läs mer i detalj om hur denna sponsring gått till: http://thesilveredge.com/bigdrug.shtml

http://colloidalsilversecrets.blogspot.com/2009/11/antibacterial-nanosilver-and-those.html

Vetenskapen känner till silverjonernas goda effekt på svampar, bakterier och virus. De är så effektiva att de flesta experter anser att det förmodligen inte finns några virus som överlever en kontakt med silverjoner. Dessutom har silver i denna finfördelade form en god syrebärande förmåga vilket vidare stödjer kroppens normala biokemiska mekanismer för hanterande av mikroorganismer.

Är det så mycket mer silver i omlopp idag?

Vad rör argumenteringen kring att det ökade bruket av silver skulle öka på silverutsläppen och göra vår vattenmiljö än mer förorenad – så kan följande föras fram. Till att börja med så har de silverutsläpp som kommit till reningsverken i Stockholm, mer än halverats från 400 kg till 170 kg per år – då vi gått från silverbaserad fotografering till digital sådan. Sedan är som tidigare berättats silverjoner oerhört reaktiva och binder kort efter att de släppts lösa med allehanda organiskt material och är med andra ord sällan reaktiva silverjoner någon längre tid. Silver är dessutom ett ogiftigt grundämne som kommer från naturen och med all sannolikhet klarar av att återvända dit. Ställ detta i relation till de stora utsläpp av skadliga kemikalier och läkemedel&n


Silver har funnits bland oss sedan urminnes tider utan att det för den sakens skull fått katastrofala följder. Silversmycken släpper ifrån sig mängder av silverjoner som både går in i våra kroppar via huden och ut i miljön när vi badar och duschar. Borde kvinnor och män i alla åldrar nu lägga ifrån sig dessa smycken? Kanske till och med skicka in dem för destruktion? De som har amalgamfyllningar i tänderna känner oftast dåligt till att lejonparten av dessa fyllningar består av silver. Uppemot 65% av en amalgamfyllning består av silver. Dessa lagningar läcker under återstoden av dess livstid ut silverjoner i munhålan och som allt annat hamnar dessa silverjoner så småningom i avloppet.


En produkt som definitivt visar att silverjoner är säkra

Ett patent för bevarandet av spermier vid uppfödning och inseminering av grisar visar med all tydlighet att silverjoner definitivt inte är farliga för däggdjursceller. Kan man använda sig av silverjonernas desinficerande och konserverande verkan direkt på spermier, så är det ett tecken om något på dess ofarlighet.


Reproductive cultures containing colloidal silver.A colloidal dispersion of nanoparticles of silver is used to preserve animal reproductive samples such as boar semen without the use of antibiotics. The colloidal silver solution may have a metal concentration of at least about 1×10−9 moles/liter and may be mixed with conventional culture media such as semen extender.


http://www.freepatentsonline.com/6596472.html


Kommer då stora grupper med bakterier bli resistenta mot silver?
I Sverige har Melhus okritiserad fått ventilera sina farhågor kring den annalkade stora kris då vi enligt henne skulle drabbas av stora mängder med silverresistenta bakterier. Utomlands hör man sällan någon expert som utrycker samma farhågor. Vad beror detta på? Innehar Melhus verkligen den kompetens som krävs för att kunna bedöma om användning av silver i samhället skulle skapa stora problem med silverresistenta bakterier?


Kan silver leda till antibiotikaresistens?

Många experter hävdar att silver svårligen skulle kunna ge upphov till stora mängder antibiotikaresistenta bakterier. Silver har funnits med oss sedan antikens dagar. Det finns till och med referenser till att de gamla egypterna använde silver för att läka sår.


Medicinens fader – den gamle greken Hippokrates, pratar redan på sin tid om hur man använde silverpulver för att få bukt med infekterade och svårläkta sår.


Inom brännskadevården är det mer eller mindre standard att man använder silverprodukter. Silver klarar av de antibiotikaresistenta stammar av bakterier typ Pseudomonas som snabbt utvecklas vid användande av vanlig antibiotika. Som exempel på silver i sjukvården så kan man nämna olika silversulfakrämer och silverbaserade kompresser.


Användandet av dessa sedan 1960-talet – har inte skapat en massa silverresistenta stammar i samhället.


Ett annat intressant exempel på något som borde gett upphov till mängder med silverresistenta bakterier – är alla de silversmycken som människor bär.  Dessa utsöndrar silverjoner som dödar och retar bakterier vi har på huden. När vi duschar lossnar silverjoner som går ut med avloppsvattnet.


Så skulle teorin om bred silverresistens i samhället ha någon relevans, så borde vi sett tecken på detta redan nu.


Efter att Melhus 2007 gick ut och varnade för att användande av silver skulle skapa en massa silverresistenta bakterier, så inventerade faktiskt Danska staten hela sitt lager av antibiotikaresistenta bakterier.


Hela 400 stammar gick man igenom. Man fann då inte en enda antibiotikaresistent bakterie som samtidigt var silverresistent. Det finns samtidigt ett antal studier som visar att silvernanopartiklar är lösningen att ta till då man har problem med antibiotikaresistenta bakterier. 


Man visar här att att silvret dödar dom resistenta bakterierna. Det tillsatta silvret reder helt enkelt upp resistensen och bakterierna dör.


Sammanfattningsvis så kan man då säga att man borde ta tillvara silvrets positiva egenskaper och utnyttja detta där man har problem med antibiotikaresistenta stammar. Och detta istället för att påstå att det skulle skapa resistenta stammar vilket många experter säger inte stämmer.


Påståenden om resistenta bakteriestammar genom silver  – det är egentligen tvärtom
Vad gäller risken för resistensutveckling, så finns det vetenskapliga studier som visar hur multiresistenta bakterier som inte svarar på antibiotikabehandling – effektivt elimineras då man tillsätter silver i nanopartikelform, exempelvis kolloidalt silver. En studie vittnar om detta:


Bactericidal activity of combinations of Silver–Water Dispersion™ with 19 antibiotics against seven microbial strains. A. de Souza, D. Mehta and R. W. Leavitt.
Publicerad i tidningen Current Science, Vol. 91, No. 7, October 10, 2006


http://www.ihsite.com/user/silver%20water%20dispersion%5D.pdf


En annan studie konfirmerar detta:


Synthesis and effect of silver nanoparticles on the antibacterial activity of different antibiotics against Staphylococcus aureus and Escherichia coli. Ahmad R. Shahverdi PhDa, Ali Fakhimi PharmDa, Hamid R. Shahverdi PhDb and Sara Minaian MSc. Department of Pharmaceutical Biotechnology and Medical Nanotechnology Research Center, Faculty of Pharmacy, Medical Sciences/University of Tehran, Tehran, Iran
Publicerad i tidningen Nanomedicine sidorna 168-171 (June 2007).


http://www.nanomedjournal.com/article/S1549-9634(07)00046-9/abstract


En tredje studie visar effekt på bland annat MRSA:


Formation of colloidal silver nanoparticles stabilized by Na+-poly(gamma-glutamic acid)-silver nitrate complex via chemical reduction process. Department of Textile Science, Nanya Institute of Technology, Chung-Li, Tao-Yuan, Taiwan.


… The growth mechanism of nanosized silver colloid was fully discussed. In addition, the in vitro cytotoxicity evaluated by L929 fibroblasts proliferation and antibacterial activity against Gram-positive strain (methicillin-resistant S. aureus (MRSA)) and Gram-negative strain (P. aeruginosa) bacteria have been assessed.


http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17583483


En fjärde studie publicerad i Journal of Physical Chemistry 1 augusti 2006 konfirmerar silvernanopartiklars effekt på bland annat MRSA:


“…which showed high antimicrobial and bactericidal activity against Gram-positive and Gram-negative bacteria, including highly multiresistant strains such as methicillin-resistant Staphylococcus aureus. Antibacterial activity of silver nanoparticles was found to be dependent on the size of silver particles. A very low concentration of silver (as low as 1.69 μg/mL Ag) gave antibacterial performance.”


http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/jp063826h


Silver för ökad verkan från antibiotika

Det finns en hel del forskning som pekar på det faktum att silverjoner hjälper antibiotikan att verka på ett mer effektivt sätt. En publikation nämner till och med att silver adderat till ett antibiotika skapar en tiofaldig ökning av den antibiotiska verkan man är ute efter:


”According to a Penn State publication, silver sol can be given with the antibiotics and produce up to a tenfold increase in antibiotic activity”. “The combination of antibiotics with Silver Sol has been shown to enhance antibiotic function by as much as ten fold due to the fact that Silver Sol kills the residual pathogens that the antibiotics cannot. Results of the combination of 19 different prescription antibiotics and silver sol demonstrate safe additive and/or synergistic benefits across 7 different pathogenic strains (Staphyloccocus, MRSA, E coli, Pseudomonas arugenosa, Salmonella and Streptococcus). The results of this combination therapy result in significant pathogenic destruction while helping to reduce bacterial resistance. This can be attributed to the fact that Silver Sol does not produce resistance, nor does it destroy the beneficial intestinal probiotic bacteria.”
Silver Sol refererar till ett elektriskt framställt joniskt/kolloidalt silver.


Originalartikeln: http://www.worldhealth.net/news/swine_flu_influenza_type_a_h1n1_protecti4/


Referenser: Ferguson NM, Galvani AP, Bush RM. Ecological and immunological determinants of influenza evolution. Nature. 2003;422:428 433.
Smith DJ, Lapedes AS, de Jong JC, Bestebroer TM, Rimmelzwaan GF, Osterhaus AD, Fouchier RA. Mapping the antigenic and genetic evolution of influenza virus. Science. 2004;305:371 376.


Silver i denna form kan alltså bevisligen avhjälpa de problem sjukvården har med resistenta bakterier. Det finns studier som visar att till och med MRSA, multiresistenta stafylokocker, som dödar 50.000 människor i Europa vart år – att dessa bakterier dödas på 10 minuter med hjälp av kolloidalt silver. De gånger forskare säger sig ha funnit resistenta bakteriestammar som inte svarar på behandling med silverjoner, så är det för att man fått fram för lite aktiva silverjoner till bakterierna – samt att i många studier har man helt enkelt använt fel upplägg när man utformat studien .


Danska forskare synade 2007 sitt lager av antibiotikaresistenta stammar med bakterier och kontrollerade om dessa stammar även var silverresistenta. Av 400 kontrollerade stammar så var inte en enda silverresistent.


”Statens Serum Institut har på baggrund af Ingeniørens artikler undersøgt og frifundet 400 antibiotikaresistente bakteriestammer i Danmark for sølvresistens. Af den population på 400 antibiotikaresistente bakterierstammer vi har undersøgt, har vi ikke fundet én eneste, der også var resistent over for sølv.Så klar er beskeden fra overlæge på afdelingen for antibiotikaresistens og sygehushygiejne på Statens Serum Institut (SSI), Niels Frimodt-Møller. Han har pilotundersøgt 200 E.coli-bakteriestammer både fra dyr og mennesker og 200 stafylokokker fra mennesker fra forskellige tidsperioder mellem 1960 og 2007. Frimodt-Møller betegner mængde og udvalget af bakteriestammer som en ”god og repræsentativ population”.


http://ing.dk/artikel/83533


Att kolloidalt silver, eller ens silver i sig, skulle kunna ge upphov till mängder med silverresistenta bakterier får sägas vara en grov vinkling som förmodligen har ekonomiska och politiska återkopplingar. Forskaren Åsa Melhus, som var den som 2007 varnade för bred silverresistens i samhället, har visat sig vara jävig. Melhus har nämligen utvecklat en sårkompressprodukt som bygger på Xylitol, dvs björksocker. Melhus har därmed ett ekonomiskt intresse av att få bort silverbaserade kompresser från marknaden – till fördel för sin egen produkt som hon sålt till Mölnlycke. Se patentet och nuvarande ägaren här:


http://www.wipo.int/pctdb/en/wo.jsp?wo=2005058381


Att bakterier kan utveckla resistens gentemot olika ämnen är känt sedan länge och beror ofta på användandet av subletala mängder av ämnet ifråga. Det är ingen skillnad vare sig man använder koppar, kvicksilver eller antibiotika – problematiken kvarstår.


På Wikipedia kan man läsa följande:


”Silver has proven antimicrobial activity that includes antibiotic-resistant bacteria. It has a broad spectrum of antimicrobial activity, with minimal toxicity toward mammalian cells at low concentrations, and has a less likely tendency than antibiotics to induce resistance due to its activity at multiple bacterial target sites”


http://en.wikipedia.org/wiki/Colloidal_silver


Den 4 augusti 2008 uttalade sig infektionsexperten Dr David Weber i en artikel i Los Angeles Times och menade att han inte var övertygad om att eventuell silverresistens skulle innebära ett stort problem. Det beror på det sätt som silverjoner dödar bakterier på. Ett antibiotiskt preparat dödar en bakterie genom att påverka bakterien på ett specifikt sätt oftast genom att hindra bakterien att dela sig. Silver påverkar mikroorganismerna på ett betydligt bredare sätt. Lite grann som att kasta en bomb mot bakterierna säger Dr Weber. Fragment från denna bomb träffar viktiga punkter på bakterien som till exempel hela andningsmekanismen. Detta gör det enligt Dr Weber betydligt svårare för bakterier att utveckla resistens gentemot silver. Han noterar även att om resistens skulle utvecklas, så kommer en ökning av doseringen av silverjoner i de flesta fall ta död på bakterien ifråga.


“But Dr. David Weber, an infectious disease and public health expert at the University of North Carolina in Chapel Hill, isn’t convinced that silver resistance will prove much of a problem. Resistance to antibiotics occurs quite readily in bacteria once prolonged exposure to, say, penicillin, occurs. But there’s little reason to suppose that resistance to silver would develop so easily, he says.


An antibiotic like penicillin works by hitting a bacterium in a limited fashion, at specific sites. Because the killing is done precisely, the bacterium has a good chance of developing a mutation that would confer resistance.


In contrast, silver kills microbes in a broad, unspecific fashion — like tossing a bomb at a bacterium. It hits many essential points such as a bacterium’s entire respiratory system. This makes it much more difficult for silver-resistance to develop.


And even if tolerance did develop, Weber says, increasing the dose of silver the bacterium is exposed to will solve the problem in most cases.”


http://articles.latimes.com/2008/aug/04/health/he-nanoside4


Detta konfirmeras i en artikel från 2007 – The increasing use of silver-based products as antimicrobial agents: a useful development or a cause for concern?


“… Recently, however, topical silver has gained popularity once again, principally in the management of open wounds. This has been largely due to the spread of methicillin-resistant Staphylococcus aureus and the resultant reduction in first-line antibiotic prescribing. The increase in the use of topical silver has raised issues concerning silver resistance, together with questions about the standardization of antimicrobial testing methods for silver. Issues related to silver product testing include a failure to establish standard procedures for determining MIC values, an absence of recognized breakpoints, a lack of conformity in the way different products release silver and variations in the effects of microbiological media on silver release and the measurement of inhibitory activity. The clinical incidence of silver resistance remains low, and emergence of resistance can be minimized if the level of silver ions released from products is high and the bactericidal activity rapid.”


http://www.jac.oxfordjournals.org/content/59/4/587


Man konstaterar här att antalet registrerade fall av silverresistenta bakterier är lågt och receptet för att hålla det lågt även i framtiden är att se till att de silverbaserade produkterna utsöndrar tillräckliga mängder silverjoner så alla bakterier dör.


IMREF

Det har gjorts en sammanställning av orsaker till silverresistensutveckling av den amerikanska expertgruppen IMREF. Det är en grupp forskare och läkare som har stor behandlingserfarenhet med kolloidalt silver, eller som de väljer att kalla det – silver hydrosol. De konstaterar att forskare världen runt enbart gjort studier på resistensutveckling orsakade av silvernitratbaserade behandlingslösningar, aldrig elektriskt genererat kolloidalt silver. Man skriver :


”Instead, the experimental designs typically utilized silver salt compounds, which deliver poor amounts of bioactive silver. Another most common problem of these experimental designs was the inadvertent culture contamination with various salts, something which will reduce silver efficacy. The colloidal state and dynamics of living tissues is at odds with typical culture techniques and mediums, and brings about the unfortunately situation of requiring readers to compare apples to oranges.”


http://www.imref.org/articles/pdfs/Microbial_Multi-Drug_Resistance_(MDR)_And_Oligodynamic_Silver.pdf


Hamilton-Miller et al har konstaterat att när studierna görs på rätt sätt så fungerar allt som det ska och ingen silverresistens uppstår: ”Hamilton-Miller et al., have reported that bacterial strains completely resistant to the salt speciations of silver have proved erroneous when proper study designs were employed”.


Med andra ord så förkastar man i princip silvernitratbaserade lösningar i för låg utsöndringsmängd, för de kan ge upphov till nämnda upplevda resistensutveckling. Använder man å andra sidan elektriskt genererade silverjoner i vatten, så har man en betydligt mer potent lösning på problematiken.


Överdosering av silver

Efter ett helt sekel  av förskrivning av 300.000 ppm starka silverbaserade mediciner, så vet vetenskapen att det finns bara en riktigt konfirmerad biverkning som resultat av överförskrivning av silver i fel form, fel styrka och fel dosering. Denna biverkning är av rent kosmetisk art och betecknas Argyri.


Argyri är egentligen den enda konfirmerade biverkning man känner till av ett för stort silverintag. Argyri är klassat som en kosmetisk biverkning och är helt ofarlig. Argyri är något som gamla läkemedel från 1900-talets mitt kan skapa, inte ett modernt producerat kolloidalt silver i 10 ppm-klassen. Håller man sig till professionellt producerade produkter och godkända intag, så finns ingen som helst risk för att drabbas av argyri. Forskaren Åsa Melhus går lite väl långt när hon anklagar Ion Silvers produkt Ionosil för att ha gett Rosemary Jacobs i USA argyri på 1950-talet. Hon säger i ett anförande inför Läkarsällskapet att Ionosil gett Rosemary Jacobs argyri. Melhus säger lite nonchalant att Rosemarys tillstånd kommit sig av ”… när hon var ung käkade hon Ionosil”.


Du kan själv se hennes anförande här. Klicka på ”play”. Vill du snabbspola till påhoppet så gå in kring 23.40 in i programmet. Oseriöst agerande från en forskare är bara förnamnet…


http://www.abiliteam.com/ability/show/qks/sls_24april/speed.asp


Rosemary Jacobs berättar själv på sin hemsida hur nässpray (som hon kallar för CSP – Colloidal Silver Protein) utskriven av hennes specialist på 1950-talet gett henne en missfärgning av vävnaden i ansiktet. Det fanns en hel del olika silverprodukter på denna tiden, men det centrala i det hela är att det är tal om en läkemedelsklassad produkt som skrevs ut av en läkare. Det handlar absolut inte om ett modernt producerat kolloidalt silver (kosttillskottsklassat) där merparten av produkten är jonisk, dvs minsta beståndsdelen består av silverjoner med storleken 0,25 nanometer. Ionosil är en svensk produkt som lanserades år 2002. Den har definitivt inte sålts i USA på 1950-talet och det kan således ställas utom allt tvivel att det inte är Ionosil som orsakat Rosemary Jacobs besvär. Däremot är det uppenbarligen som så att ett på den tiden godkänt läkemedel orsakat det. En erkänd forskare som Melhus borde ha större kunskap om skillnader mellan silverprodukter och större integritet än vad hon uppvisar i detta sammanhang.


Melhus verkar tyvärr gått på vissa krafters konstruerade historia där man går ut och säger att kolloidalt silver orsakar missfärgning av huden och att man inte bör använda produkten av denna orsak. Hade så varit fallet hade vi haft en epidemi med gråa personer världen över just nu – då det i dag konsumeras många miljontals liter kolloidalt silver världen över. I USA räknar man med 10 miljoner användare. Nog kan fallet vara så att extremt starka produkter i alldeles för stora mängder kan utgöra en argyririsk – vilket vi tar upp nedan, men inte en 10 ppm stark produkt från en seriös tillverkare – där produkten tas på angivet sätt. Sanningen är den att Jacobs faktiskt drabbats av biverkningen av de nässprayer som fanns på denna tiden. De använde ofta silvernitrat som bas, band detta till proteiner och partiklarna blev alldeles för stora och ansamlades därför i vävnaden. I solen kunde sedan silvret fotoreduceras och slå an en gråaktig nyans.


Intressant att notera är att många experter inom området anser att argyri bara kan orsakas av ett silversalt, inte av ett kolloidalt silver bestående av rena silverpartiklar och joner. Det är nämligen bara silversalter som kan fotoreduceras genom ljus precis som i den gamla hederliga fotografiska processen. Fotoprocessen bygger på till exempel silversaltet silverbromid. Man belägger en plastfilm med silverbromid som när den exponeras för ljus reduceras till att övergå till rena silverpartiklar.

Det är detta som inträffar när någon som lagrat upp uppemot 10 gram silvernitrat går ut i starkt solljus. Ljuset tränger genom hudlagret och fotoreducerar sedan de upplagrade silversaltbundna jonerna som finns i hudlagret – dessa omvandlas till metallpartiklar och får huden att ändra färg. Ju mer upplagrade silversalter desto mörkare ton. Det är ovan beskrivna kemiska process som gör det omöjligt för ett modernt elektrokolloidalt silver att framkalla argyri – det innehåller inga silversalter – och därmed faller egentligen hela resonemanget om argyririsk för ett vanligt elektrokolloidalt kolloidalt silver.


Tyvärr är man i vetenskapliga sammanhang nästan aldrig tillräckligt specifik vad gäller beskrivningen av den silverprodukt som orsakat argyrin. Detta leder till förvecklingar där man anklagar ett modernt tillverkat 10 ppm svagt elektrokolloidalt silver för att ha framkallat argyri, då det i själva verket rört sig om ett nästan 30.000 gånger starkare silversalt hela tiden. Det finns inte ett enda fall i världen där en 10 ppm stark produkt tagen i rekommenderade doser, framkallat argyri.


Gå gärna in på Rosemary Jacobs hemsida och läs med kritiska ögon om hur hon i själva verket blivit behandlad med en på den tiden populär produkt – CSP- Colloidal Silver Protein, ett på den tiden godkänt läkemedel med silvernitrat i 300.000 ppm klassen. Notera också hur hon skyller effekten på sin läkare:


http://www.rosemaryjacobs.com/rose2.html


Amerikanska US Federal Register har listat silverbaserade produkter som man funnit kan orsaka argyri. De är så gott som allihopa olika former av silversalter – silvernitrat, silverarsphenamine, silverklorid samt silverjodid. Dessa produkter har varit registrerade som läkemedel och såldes fram till 1975 under varierande namn och bestod av silver i mängder från 5-30 procent. Detta motsvarar 50.000 ppm till 300.000 ppm styrka. (Federal Register, FDA-21CFR Part 310, pg. 53685). CSP dvs Colloidal Silver Protein är också känt för att kunna orsaka argyri. CSP är en produkt där man binder ett silversalt till protein för att det inte ska falla till botten. Styrkan är väldigt hög, upp till 30.000 gånger starkare än vår produkt och partikelstorleken är tusentals gånger större. Märk väl att CSP inte har någon likhet med dagens moderna elektrokolloidala silver, förutom då olyckligtvis, namnets början ”colloidal silver”. Detta är en stor orsak till att många gör en felaktig koppling produkterna emellan. I EU-dokumentet –


http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/scmp/documents/out30_en.pdf


– finner vi följande om CSP:


”The colloidal silver proteins (CSP) are prepared by mixing silver nitrate,sodium hydroxide, and gelatin, which interact to form a complex colloidal aggregate.The latter can then be diluted with water to the desired concentration. There are two types of CSPs: the Mild Silver Proteins (19-23% Silver) and Strong Silver Protein (7.5-8.5% Silver). In the mild silver proteins, there are higher concentrations of silver, but it is less subject to ionization. These products act as bacteriostatic disinfectants and produce minimal irritation. They were once used to disinfect the mucosa of the colon, the urethra, nose, and throat, but today their use is limited to the nasal and oropharyngeal mucosa. The concentration of silver in the Strong Silver Proteins is lower, but the metal is more subject to ionization. Strong Silver Proteins are irritating substances and probably exert bactericidal effects (Fung e Bowen, 1996).”


Notera att man här refererar till att man använder CSP för besvär från näsan (nasal). Det är CSP man överbehandlat Rosemary Jacobs med, vilket efter åtskilliga gram silver (man räknar med att det behövs kring 10 gram ansamlat silver), orsakat hennes argyri.


Man konstaterar här att det Rosemary Jacobs lite slarvigt kallar för colloidal silver, samtidigt som hon använder beteckningen för Colloidal Silver Protein CSP, i själva verket är en produkt som mycket riktigt består av silvernitrat bundet till protein. Styrkan är beroende på om det är ”Strong” (75.000-85.000 ppm) eller ”Mild” (190.000-230.000 ppm). Vi hoppas du som läser detta förstår skillnaden mellan en produkt bestående av rent silver med styrkan 10 ppm, kontra en produkt bestående av silver, salpetersyra, proteiner och natriumhydroxid med styrkan 230.000 ppm? Här ligger nämligen det centrala i frågan – att lära sig särskilja produkterna. 10 ppm motsvarar en styrka om 0.001 procent. Partikelstorleken hos CSP brukar ligga kring 1000 nm till 10.000 nm men det är ett stort steg till ett riktigt bra elektrokolloidalt producerat kolloidalt silver där partikelstorleken varierar från någon nanometer upp till kanske 40 nm. Silverjonerna, silvers minsta möjliga form är kring 0.25 nm stora.


Det finns enstaka fall av argyri där man tillverkat sitt eget kolloidala silver hemma utan att ha kontroll över alla tillverkningsparametrar. Man har många gånger använt vanligt kranvatten istället för destillerat eller avjoniserat vatten. Kranvatten har en mycket större ledningsförmåga än avjoniserat vatten – vilket leder till en skenande tillverkningsprocess som går för fort och leder till en för stark produkt med för stora partiklar. Sedan har man blandat i salt för att höja ledningsförmågan på vattnet ännu mer och få till stånd en snabbare process.

Inblandning av salt resulterar i att silverklorid bildas då kloridjonerna från bordssaltet NaCl binder med silverjonerna och formar just silverklorid. Sedan har man druckit litervis av produkten varje dag under många månader eller rent av år. Detta felaktiga förfarande kan mycket väl resultera i argyri.

Nämnda förfarande har resulterat i produkter med en styrka uppemot 500 ppm bestående av väldigt stora partiklar varav många är en silversalt – silverklorid. Utseendemässigt har produkten inte ens påmint om den helt klara produkt som ett vältillverkat modernt kolloidalt silver utgör. Många gånger blir slutprodukten istället en svart grumlig dryck. När man sedan druckit en och en halv liter dagligen av denna produkt i 10 månader, så har man drabbats av argyri.

Den totala mängd silver man druckit under perioden uppgår då till 200 gram. Inte konstigt att man drabbas av argyri. Nämnda faktorer bör vara ett incitament för att använda en professionellt producerad produkt från en tillverkare som vet vad han gör – och att intagsmässigt hålla sig inom ramarna för vad tillverkaren anger. Det kan vara läge att här påminna läsaren om att alla ämnen i fel form och fel kvantitet kan ge upphov till oönskade effekter.


Även vid sex teskedar om dagen så är en 10 ppm stark produkt godkänd för ett livslångt intag. Man kan ta sex teskedar under 80 år utan att nå nivåer om 10 gram med en sådan produkt. Dessutom måste man ta hänsyn till att kroppen rensar ut silvret successivt hela tiden. Livsmedelsverket konstaterar själva på sina sidor att 90 procent av silvret rensas ut, även om 10 procent riskerar att stanna kvar i kroppen – och detta resonemang gäller förmodligen silvernitrat. I praktiken talar vi då om 1000-tals år för att nå en ackumulerad dos om 10 gram. Vi påminner om att en 10 ppm stark produkt är av styrkan 10 ppm vilket motsvarar 50 miljondels gram silver per tesked. Många läkare undrar hur det kan bli någon effekt överhuvudtaget av en så låg koncentration.


Läs nedan en intressant studie gjord på ett modernt tillverkat kolloidalt silver där författaren intagit 2000 mikrogram (2 mg) dagligen i flera månader. Detta motsvarar närmare sju gånger mer än den maxdos man brukade använda av ett kolloidalt silver när det var godkänt som kosttillskott. Han har sedan mätt upp hur kroppen gör sig av med silvret både genom urin och avföring. Kroppen har metalloproteiner som hanterar utrensningen av metalljoner i för höga doser och har ett inbyggt intelligent system som ser till att skapa homeostas – dvs balans. Intressant att notera är att ju mindre silver kroppen har upplagrat, desto långsammare gör sig kroppen av med det – ungefär som att kroppen vet att den behöver spara lite grann till olika biokemiska ändamål.


Sammanfattningsvis skriver han: ”Ingestion of properly prepared CS does not result in silver accumulating in the body. There is no evidence that silver deposits significantly in hair or fingernails and, in fact, the data support the conclusion that after taking more than 2 mg of CS per day for several months, silver seems to be purged from the body (mostly through urine) at about the same rate at which it is consumed. Furthermore, upon terminating CS intake, it appears that as much as half the silver residing in body tissue will be purged (through urine and feces, but more and more through feces as time goes on) in less than a month. Even this relatively short residence time could be reduced substantially if several liters of water were consumed daily.”


Läs hela studien här: http://www.silver-colloids.com/Papers/AltmanStudy.PDF


Livsmedelsverket skriver på sin hemsida: ”Argyria anses i och för sig inte i de flesta fall vara förknippat med allvarliga följdverkningar, men det finns allvarliga komplikationer rapporterade som att silver kan lagras upp även i centrala nervsystemet, vilket skulle kunna vara en orsak till försämrad nervfunktion och beteendestörningar. Detta har dock inte visats kliniskt eller experimentellt.”


Hur kan man gå ut och varna människor för skador på inre organ, något som varken påvisats kliniskt eller experimentellt? Rena spekulationer alltså. Skulle det ens vara möjligt så är det med all säkerhet efter extremt stora intag av silversaltbaserade produkter – inte ett modernt kolloidalt silver med 10 ppm styrka. Det man brukar ta upp när man ska klaga på kolloidalt silver är risken för argyri då silver är känt för att inte ge skador på annat sätt än rent kosmetiska – och det gäller absolut inte i de mikrogramdoser det handlar om här. Man ska också inse att det är en stor skillnad på de modernt producerade elektrokolloidala produkterna och de gamla läkemedel som bestod av hoprörda kemiska föreningar typ silvernitrat.


Sammanfattningsvis

Avslutningsvis vill vi då ytterligare en gång peka på att de två huvudargument som forskare som propagerar för ett förbud mot användande av silver – resistensutveckling och miljöpåverkan – inte verkar ha någon direkt förankring i verkligheten. Man kan med existerande forskning motbevisa dessa påståenden om resistensutveckling och förgiftande av vattenlevande organismer – och därmed visa att silverjoner och silvernanopartiklar inte utgör något reellt hot. Silver har använts i den västerländska civilisationen under många hundratals år utan att man för den sakens skull skapat mängder med resistenta bakteriestammar. Naturen är full med silverföreningar. Djurlivet blomstrar till och med i Coloradofloden som uppvisar bland de högsta silvermängder som uppmätts i flodvatten.


Genom att inte ta hänsyn till de verkliga processer som pågår i naturen, så kan miljöorganisationer felaktigt påstå att silvret som återgår till naturen är extremt giftigt. Problemet är bara det att tar man hänsyn till de naturliga processerna – så är silver inget som helst problem, har aldrig varit och kommer förmodligen aldrig att bli det heller. Silver är ett naturligt förekommande mineral som härstammar från naturen och med all sannolikhet klarar av att återgå dit också. Låt oss nu koncentrera oss på att kritisera de verkliga farorna – utarmningen av våra odlingsjordar på spårämnen, övergödningen av våra odlingsmarker och vattendrag med framförallt kväve, läkemedelsresterna som rinner ut i vår närmiljö samt GMO-grödor som skapar antibiotikaresistens och förgiftar växter, människor och djur…

Källa: www.ion-silver.com