Jag har skrivit om autism många gånger tidigare, samt den intressanta kopplingen som finns med mag- tarmkanalen samt vaccinering (avgiftning), födoämnesallergier och candida.
Mag- och tarmkanalen, immunförsvaret och goda bakterier
Magtarmsystemet består av magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen ändtarmen och analkanalen. I magtarmkanalen finns fyra olika lager, först slemhinnan (mukosan), sedan submukosan, därefter muskellagret och sist, bindvävskiktet. I tunntarmen (främst) finns villi (tarmludd), som har som uppgift att suga upp näringen i den smälta maten. Om maten inte är tillräckligt smält, så minskar denna förmåga avsevärt, vilket visar vikten av god enzymproduktion i magsäckens slemhinna (pepsin), tillräcklig magsyraproduktion samt hur viktigt det är att tugga maten så att den har möjlighet att brytas ner i magsäcken.
Tarmens slemhinna består av tre lager som kallas för epitelskiktet (cellager som skyddar mot genomsläpplighet av bakterier och gifter), bindvävsskiktet och glatt muskulatur. Om epitelskiktet har porösare struktur, så ökar riskerna för att det transporteras över gifter, bakterier och ämnen som inte ska finnas i blodet. Detta syndrom kallas för leaky gut syndrome, dvs läckande tarm.
Läckande tarm och immunförsvar relaterat till tarmen
En frisk tarm är oerhört viktig både för att motverka läckande tarm och genomsläpplighet av giftiga ämnen, men också eftersom 80% av kroppens immunförsvar sitter just i tarmen. Gut Associated Lymphoid Tissue (GALT) är vårt immunförsvar i tarmen och nedsatta funktioner av detta kan vara orsak till uppkomst av autoimmuna sjukdomar, relaterade till immunförsvaret.
I tarmen finns goda och onda bakterier som tillförs redan vid förlossningen. Ett litet barn ärver sin mammas bakterier och det är oerhört viktigt att barnet får dessa bakterier eftersom det är det som aktiverar barnets immunförsvar. Att tvätta mamman för mycket kan göra så att barnet inte får denna immunförsvarskick, vilket i sin tur kan ge ett nedsatt immunförsvar. Vid en normal förlossning, så får barnet tillgång till mammans bakterier och deras sterila tarm, får en ny tarmflora ärvd från mamman. Vid kejsarsnitt är det således oerhört viktigt att aktivera barnets immunförsvar och skapa god tarmflora hos barnet.
Amning, immunförsvaret och goda bakterier
Dessa goda bakterier tillförs även via bröstmjölken när mamman ammar, vilket är en av anledningarna till att små ammandes barn, sällan får infektioner. Av våra 500 olika bakteriestammar så är 40 av dem överrepresentativa och det är också dessa vi hör i olika forskningsammanhang (tex Lactobacillus och Bifidobacterium).
Candida och autoimmuna sjukdomar
I tarmen har vi även jästsvampar (tex candidasvampar) som är helt naturliga men om tarmfloran är ur balans, så kan dessa föröka sig och sprida sig, både genom tarmens slemhinna (vid läckande tarm) och upp till magsäcken och lokalt i tarmen. Candida kan vara upphov till sjukdomar som IBS, allergiska reaktioner, kronsikt trötthetssyndrom, humörsvängningar (eftersom svampen lever på socker), fibromyalgi, yrsel, autism, schizofreni, reumatism och MS med flera.
Glutenöverkänslighet, autoimmuna sjukdomar och autism
Även glutenöverkänslighet kopplas samman med immunförsvaret, autism och mag- tarmkanalen. Symtom är allt från enklare varianter som uppblåsthet, förstoppning, diarré, försämrad aptit och viktminskning till hudsjukdomar, allvarliga B-vitaminbrister (med trötthet och depression som följd), näringsbrister, epilepsi, muskelsjukdomar och autism. Kopplingen till autism beror på den ofullständiga nedbrytning av gluten som kan bidra till bildning av ämnen med opiodliknande effekter. Vid ärftlighet, så kan detta bidra till autism och att utesluta gluten ur kosten, är lämpligt och ger också goda resultat.
Mjölkallergi, beta-kasemorfiner och autism
Laktosintolerans som uppstår vid oförmåga att bryta ner laktos (mjölksocker), kan även bidra till autism. Oftast är avföringen mycket sur (mindre än 5 i pH) och lös, medan magen är uppsvälld och jäst. Om man istället är intolerant mot mjölkprotein, dvs kasein, så bildas det antikroppar eftersom kroppen ”tror” att mjölkproteinet är ett farligt ämne. De nedbrytningsprodukter som då bildas kallas för beta-kasemorfiner, vilka också kan påverka och framkalla autism.
www.allergi.biz
www.astma-guiden.se
www.naturmedicin-guiden.se
www.friskabarn.se
www.kostkoll.se
www.vitaminochmineral.se
www.d-vitamin.biz
www.kemikalier.eu